Du kan lyssna till denna trendspaning, som är inläst av Jerker Pettersson. Lyssningstid 39 minuter.
Min årliga trendspaning för 2025 har fått underrubriken ”Business NOT as usual”, då den vanliga konjunkturcykeln är påverkad av transformation. Det är många parametrar som kommer att avgöra utfallet av 2025 och det finns all anledning att odla den osäkerhetstolerans, som jag påtalat i flera år. Krig och spänningar i kombination med fem megakrafter resulterar i transformation, med okänd utgång, som medför Business NOT as usual.
Förra årets Trendspaning hade underrubriken ”Money Talks – i valen och kvalen” drivet av det faktum att 2024 innehöll väldigt många nationella politiska val, såväl parlamentsval som presidentval. Det största av alla val var naturligtvis det i världens största ekonomi – USA. I det amerikanska presidentvalet, vilket även innefattade kongressen, var det pengarna som avgjorde när Donald Trump ställde den enkla frågan till väljarna; ”Are you better off now than before?” Money Talked!
I 2024-års trendspaning lyckades jag bland annat förutse inflationens långsamma avtagande, den inbromsande globala tillväxttakten, de senarelagda räntesänkningarna, Kinas bostadsbubbla med följande deflation, AI’s tillväxt, fortsättningen på Moores lag, elbilarnas försäljning, att sociala medier stegvis liknar massmedier, El-Niños effekter, de gröna bubblorna, ökat antal konflikter och högerpartiernas tillväxt i Europa.
Det finns tre vetskaper; Det vi vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet.
Underrubrikerna i Trendspaningarna från 2020 och framåt har i tur och ordning varit:
Januari 2020: Det har aldrig varit så bra som nu…
Januari 2021: Återhämtning är inte tillbaka.
Januari 2022: Från Covid till inflation.
Januari 2023: Förutsägbar oförutsägbarhet.
Januari 2024: Money Talks – i valen och kvalen.
Januari 2025: Business NOT as usual.
Denna årliga trendspaning för 2025 på global nivå har som ambition att se mer än det som vid en första anblick verkar finnas att se. Tankar och fakta har jag hämtat från många varierande källor som jag bedömt som trovärdiga och relevanta. Observera att detta är en spaning – det jag bedömer kommer att ske – inte nödvändigtvis det jag vill ska ske.
För 2025 kvarstår det faktum att Money Talks, nu även kombinerat med Business NOT as usual, där vi alltså inte är i en vanlig konjunkturcykel utan drivs av megakrafter i en transformation. Häng med!
Övergripande
Om vi ser på utvecklingen rent historiskt befinner vi oss i en disintegrativ fas, där äldre strukturer etablerade under industrins tillväxt på 1900-talet, faller isär. På engelska talar man om ”unbundling” i en ”disintegrative phase”. Sådana förändringsfaser finns genom hela vår historia.
En längtan efter en politisk och ekonomisk förändring, efter 2024 års alla val, kan nu driva förändring. Många politiska ledare är ansträngda av inflation, låg tillväxt och lågt politiskt förtroende, vilket gör att politiker börjar känna sig trängda, att de måste leverera.
Det finns de som beskriver tiden 2016-2024 som ”den kvävande eran” som 2025 kan komma att vända till en mer öppen era.
Vi är inte i en vanlig konjunkturcykel, med en pendling mellan hög- och lågkonjunktur, utan i en transformation driven av fem megakrafter;
1) AI-utveckling
Den snabba utvecklingen av Artificiell Intelligens påverkar arbetsmarknaden genom att effektivisera främst tjänstemännen (white collar), vilket leder till en lägre arbetskraftsefterfrågan och mindre behov av kontorsytor, vilket skapar utmaning för fastighetsmarknaden. Denna lägre efterfrågan kompenseras delvis av det lägre utbudet av arbetskraft genom den ökande andelen äldre i befolkningen. Därutöver kommer AI att medföra ett antal nya yrken och arbetstillfällen. AI driver samtidigt på den medicinska utvecklingen, vilket medför att livslängden ökar ytterligare, vilket i sin tur ökar arbetskraftsutbudet med de som orkar, medan andra kommer att kräva mer vårdpersonal, vilket ökar efterfrågan på människor med arbetande händer (blue collar). En transformation av mänskliga arbeten från white collar till blue collar är i vardande. AI kan också förutom effektivisering ge snabbare skapande av nya idéer och upptäckter och förmågan att utföra analyser som tidigare inte kunnat göras. Business NOT as usual.
2) Geopolitisk fragmentering
Geopolitisk oro i Mellanöstern gör att frakten genom Suez-kanalen minskar och ökar runt Godahoppsudden, vilket ökar transportkostnaderna. Ökad spänning väntas mellan USA och Kina, som står Ryssland nära tillsammans med Nordkorea. Den geopolitiska fragmenteringen slår sönder etablerade handelsvägar och försörjningskedjor. Nya handelsblock och protektionistiska policies kan transformera hur ekonomier fungerar och har potentialen att reducera handelseffektiviteten. Business NOT as usual.
3) Energiomställningar
Investeringar för att minska koldioxid fortgår fortfarande samtidigt som behovet av energi, framför allt elenergi, ökar. Allt fler energikällor av olika storlek och slag ska samexistera och leverera i en många-till-många struktur, som skiljer sig från den få-till-många struktur som varit med stora centrala kraftverk. Denna omstrukturering kostar. Business NOT as usual.
4) Digitalisering av finanssektorn
Digitaliseringen av finanssektorn förändrar hur hushåll och företag hanterar kontant likvid, lånar kapital, gör transaktioner och investerar. Efterfrågan på kryptovalutor ökar ju flera som ”tror” på kryptovalutor och kan därmed kan bli en värdehållare som konkurrerar med guld och obligationer. Det pågår en disintegration av institutioner och banker, en ”unbundling”, vilket ibland beskrivs som en ”disruption”. De framtida finansieringarna sker inte bara genom banker, utan allt oftare genom privata långivare. Privata långivare ökar också som alternativ till börserna. Business NOT as usual.
5) Demografi med åldrande befolkning
En snabbt åldrande befolkning i kombination med dramatiskt sjunkande födseltal leder till påfrestningar för tillgången på arbetskraft. Trots de effektiviseringar som AI kan ge kan den bristande tillgången på arbetskraft begränsa den ekonomiska tillväxten. En ökad migration har motverkat denna begränsning i några länder, men förmodligen bara temporärt. Business NOT as usual.
Några beskriver det som att “Vi tror att världen för närvarande genomgår en omställning i en takt och omfattning som sällan skådats” med hänvisning till de fem megakrafterna och kända oroshärdar som Ukrainakriget, Mellanöstern och risken för handelskrig.
Tillsammans ger de fem megakrafterna nya grundförutsättningar när ekonomier genomlever en pågående transformation, som kan påverka både kort- och långsiktigt och med en rad olika utkomster. Den nya trenden i transformationen är inte given, men den är i vart fall inte som den gamla. Business NOT as usual.
Geopolitik, ekonomi och politik
Geopolitik
”The new neutrals” (de nya neutralerna) är 101 nationer som är klämda mellan de största ekonomierna – USA och Kina. De är främst Mexico, Brasilien, Indien, Indonesien, Saudiarabien, Israel, Pakistan, Vietnam och Sydafrika. De kan attrahera kapital från bägge sidor och dra nytta av det om de undviker att välja sida. Mexiko är den största exportören till USA, alltså inte Kina, som många tror.
I EU utvecklas Rumänien kraftigt med varuproduktion och utbildningsverksamhet. Spanien hade en tillväxt på drygt 3% under 2024 och har kommit att kallas Europas tillväxtmotor. Polen är på uppgång i en reformering med t.ex. fri hyresmarknad. Geografiskt hamnar Polen i centrum i ett splittrat Europa, med gräns mot Ukraina.
De gamla stormakterna i Europa kämpar både politiskt och ekonomiskt. Tyskland går till nyval och Frankrike har sin fjärde regering på ett år. En överbyråkratisering hämmar näringsliv och sänker konkurrenskraften gentemot övriga världen.
Frågan om Kina fortfarande ska betraktas och klassas som ett U-land är aktuell. Kinas population minskar, konsumenterna är oroade över arbetslöshet och det finns för många tomma bostäder. Priserna faller. Fastighetskris. Värdet på köpta bostäder, som ännu ej byggts, har halverats på några år.
Mot den västliga världsordningen står den Nya världsordningen företrädd av Ryssland och Kina. USA’s nytillträdda administration avser förhindra att den Nya världsordningen växer.
Ekonomi
De flesta är överens om: en global tillväxt om cirka 3% under 2025, inflationen kommer att normaliseras, USA kommer att leda och överträffa andra länder, fortsatta räntesänkningar (förutom möjligen USA).
Osäkerhet råder kring handelspolitik och splittrad världshandel. Kina påverkas negativt och får kämpa med deflationen, med möjligen liten återhämtning.
Tillväxt:
Märklig nog har inte USA’s tillväxt saktat ned när högre räntor införts, vilket de borde i en normal konjunktur. I USA hålls inflationen uppe pga. geopolitisk fragmentering, utbyggnad av AI och energisystem, en åldrande befolkning och immigrationsminskning som driver lönerna.
USA’s budgetunderskott för 2024 närmar sig 7% av BNP. USA’s statsskuld har ökat från 79% av BNP 2019 till 100% 2024. 1990 stod USA för 21% av global BNP – 2024 är det endast 15%. G7 stod 1990 för 50% av global BNP – 2024 är det 30%.
Trumps uttalade metod är att: sänka skatter, höja tullar, minska statens utgifter och låta omvärlden bära sina egna kostnader. Men presidenten kommer troligen inte ha kvar skattesänkningar och tullar om det medför att börsen går dåligt.
Enligt Eurosystemets december-prognos förväntas den reala BNP-tillväxten i euroområdet vara 1,1 procent under 2025, 1,4 procent under 2026 och 1,3 procent under 2027. Sveriges förväntade tillväxt ligger något över Eurozonen under 2025.
Här följer en lista över de största ekonomierna i världen baserat på nominell BNP för 2024 och deras förväntade tillväxt för 2025:
USA: $29,168 biljoner, förväntad tillväxt 2,77%
Kina: $18,273 biljoner, förväntad tillväxt 5,0%
Japan: $6,572 biljoner, förväntad tillväxt 0,32%
Tyskland: $4,527 biljoner, förväntad tillväxt 1,0%
Indien: $3,994 biljoner, förväntad tillväxt 6,8%
Storbritannien: $3,313 biljoner, förväntad tillväxt 1,1%
Frankrike: $3,174 biljoner, förväntad tillväxt 1,5%
Kanada: $2,416 biljoner, förväntad tillväxt 1,8%
Italien: $2,197 biljoner, förväntad tillväxt 1,0%
Brasilien: $2,106 biljoner, förväntad tillväxt 2,0%
Högst tillväxt 2025 får: Indien, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Kina. Från 4% och uppåt.
Lägst tillväxt 2025 får: Tyskland, Frankrike, Italien, Ryssland, Mexiko. Från 0 till 1 %.
Tillverkning, som länge varit motorn i ekonomisk tillväxt, är inte det längre. Låga löner har blivit högre och kan inte konkurrera med maskiner och automatiserad produktion på plats närmare kunden.
Tekniksektorn, med särskilt fokus på AI, är den mest framträdande tillväxtdrivaren. Även förnybar energi, infrastruktur, konsumtion och finanssektorn är tydliga drivare av tillväxten.
Inflation:
Inflationen kommer att sjunka stegvis under 2025 och närmar sig en normalisering.
I USA finns risk för högre inflation baserat på högre priser och löner drivet av tullar och immigrationspolitik.
Inom eurozonen förväntas den genomsnittliga totala inflationen i euroområdet bli 2,1 procent under 2025 och 1,9 procent under 2026. Den förväntas sedan stiga till 2,1 procent under 2027 till följd av det utökade EU-systemet för handel med utsläppsrätter, som kommer att omprövas. Sverige hade en något lägre inflation än EU under 2024 och förväntas stabiliseras runt 2 procent.
Politik
Efter rekordvalåret 2024 finns nu under 2025 en utbredd trötthet på politiska val. Istället förväntas förändring, agerande och leverans.
Det amerikanska valet 2024, som var det största, kännetecknades av två alternativ som hade olika medial strategi.
Republikanerna nyttjade internet-mediet med en många-till-många (bottom-up) kommunikation, vilket främjar öppen kommunikation och ifrågasättanden. Utan kontroll förlitar de sig på övertygande kommunikation som resonerar med människors erfarenheter och tolkningar.
Demokraterna utgick från det traditionella TV-mediet med ett ett-till-många (top-down) förhållande där en elit dominerar traditionella medier och formar vad som ska sägas med hjälp av inflytelserika personer inom underhållningsindustrin.
Demokraterna kontrollerar media för att kontrollera fakta, medan republikanerna fokuserar på att tolka fakta övertygande. Spänningen är i slutändan en kamp om informationskontroll i en värld där mediestrukturen formar makten.
Den nya amerikanska administrationen avser att effektivisera den offentliga sektorn och statsapparaten genom att minska regleringarna. DOGE (Departement Of Government Efficiency) avses genomföra effektiviseringen och en komponent är att använda blockkedjeteknologi, som t.ex. används för kryptovalutor.
Den ovan beskrivna amerikanska politiska trenden kommer att sprida sig vidare till Europa och världen.
Från min trendspaning 2021 lånar jag följande: ”Samtidigt är det värt att hålla i minnet den 50-åriga cykel där USA ungefär vart 50:e år genomgår ett ”defining moment”, en slags kris där mycket står på spel och rörighet uppstår. Efter att krisen passerat uppstår vanligtvis en ny blomstrande period. En sådan period förutses inträda runt 2030, efter att presidentvalet 2028 till slut blir avgörande.”
Sociala medier, som X och Meta, minskar censuren och överlåter åt människorna att själva avgöra och argumentera med och mot varandra. De går från top-down.
Sammantaget sker det en transformering från top-down till bottom-up. Business NOT as usual.
DEI (Diversity, Equity, Inclusion) och ESG (Environmental, Social, Governance) kom under hösten 2024 att tappa sin kraft och flera organisationer och storföretag lägger ned eller minskar sina program inom dessa områden. Den utvecklingen kommer att fortsätta under 2025. Många människor uppfattar DEI och ESG som politiskt grundade vackra ord utan reellt innehåll.
Den amerikanska administrationen har sagt upp Paris-avtalet i januari 2025. Det tar ett år att effektuera uppsägningen. Ett uppsagt avtals innebörd brukar få investera i. Konsekvensen kommer att sprida sig världen över.
Bland de redan fastställda politiska valen i världen under 2025 återfinns flera avgörande händelser: den 26 januari hålls presidentval i Belarus, följt av den 9 februari med både parlamentsval i Liechtenstein och Kosovo. Den 23 februari äger federala parlamentsval rum i Tyskland, en händelse som kommer att påverka både nationell och europeisk politik. På Grönland går väljarna till valurnorna för parlamentsval den 6 april, medan Rumänien håller presidentval i två omgångar, den 4 och 18 maj.
Maj månad är särskilt intensiv med parlamentsval i Albanien den 11 maj och på Filippinerna den 12 maj. Samma månad, den 17 maj, hålls federala parlamentsval i Australien. Polen står i fokus den 18 maj och 1 juni med sitt presidentval i två omgångar. Längre fram under året, den 17 augusti, genomför Bolivia både president- och parlamentsval. Hösten inleds med parlamentsval i Norge den 8 september, följt av presidentval i Kamerun den 5 oktober och parlamentsval i Kanada den 20 oktober. Argentina håller parlamentsval den 26 oktober, medan Irland väljer president den 27 oktober. Slutligen avslutas året med presidentval i Chile den 16 november.
Utöver dessa daterade val återfinns flera planerade, men ännu odaterade, val under 2025. Bland dessa märks allmänna val i Tanzania, Singapore och Centralafrikanska republiken, liksom parlamentsval i Tjeckien, Venezuela och Egypten. Dessutom väntas Grekland genomföra presidentval under året.
Teknologi
AI kräver mycket el, vilket driver uppförandet av nya kraftverk, främst i USA där AI-utvecklingen är som störst.
OpenAI, Anthropic, Google och Meta är de största aktörerna inom AI. Frågan är hur de ska kunna öka utvecklingen av AI även 2025. Problemen är att det är svårt att hitta träningsdata samtidigt som det är höga kostnader för nya modeller och deras drift. 2025 förväntas AI kunna imitera hur människor ”funderar”. Träning av AI kommer även ske med AI-producerad data, som kan ge god effekt under vissa omständigheter. Det finns stort utrymme för specialiserad AI, men generell AI (AGI) kräver mer data, som alltså inte finns ännu.
Perplexity konkurrerar med Google sök. För Google själva är det en utmaning för deras lukrativa Google Ads business, som drivs av vårt dagliga ”Googlande”. Om vi istället börja använda AI kommer Googles intäktsbas att minska. Mot det talar att AI kan förvisso verka mer sympatisk, men också kan hallucinera. Google kommer fortfarande att vara mer pålitligt.
RAG (Retrieval-Augmented Generation) är en process inom AI-tekniken som förbättrar kapabiliteterna hos stora språkmodeller, som t.ex. ChatGPT, genom att integrera externa datakällor i realtid för att generera mer exakta och relevanta svar.
Under början av 2025 kommer Googles Deep Mind att lansera Gencast, en ny modell från företagets AI-labb, som anses kunna ge korrekta väderprognoser upp till 15 dagar i förväg.
AI-agenter kommer att träda in mer i vår vardag. De kommer att interagera mer med oss och lära sig våra preferenser så att de kan boka resor, beställa mat eller köpa dina nya skor. Googles Gemini 2.0 ska kunna köpa biljetter och annat och Anthropic har just börjat testa en funktion för att i deras AI-modell att öka agentens funktion. Dessutom kommer OpenAI med en egen AI-agentplattform vid namn Operator i början av året.
Kina vill konkurrera med sin ”lågbudget-AI” kallad DeepSeek, som har visat sig vara effektivare än modellerna från OpenAI, Meta och Google, men som ännu befinner sig i ett tidigt stadium.
Det finns en risk för överinvestering i AI, vilket kan leda till en utrensning av bolag med därpå följande konsolideringar. Men AI kommer fortsatt att expandera ändå.
EU AI Act, som avses reglera AI, träder i kraft fullt ut först i augusti 2026, men redan augusti 2025 ska medlemsländerna ha utsett nationella myndigheterna för att bevaka EU AI Act.
Allt kommer inte att göras i telefon. Det är inte phone-first som gäller längre. Apple kommer att släppa en 6-tums smart hemskärm och i kök och vardagsrum kommer vi att allmänt använda mer av AI. 2025 förväntas också Metas glasögonen växa som en ny sak vi bär med oss.
Moores lag, som grundlades av Intels grundare Gordon Moore och som föreskriver att kapaciteten i dator-chippen ska växa exponentiellt, fortsätter på nytt vis. Nu ska det ske med s.k. kvantum-chip, där Google redan presenterat sitt chip. Amazon arbetar också på ett eget chip för att kunna leverera AI-tjänster.
På hälsans område kommer apparna som läser av vår troliga livslängd. Faceage kan analysera en persons ansiktsbild för att bestämma biologisk ålder. Likaså en app som använder AI för att analysera bilder av vad du äter och förutsäga din blodsockernivå.
Vi kommer dessutom att få se en kryptoboom 2025, där Bitcoin fortsätter att slå rekord och där USA nu fått en kryptovänlig president. Kryptovalutor är nu etablerade och blir alltmer integrerade i de finansiella systemen. Troligen kommer kryptovalutor därmed att växa och bli så stora att de inte får, eller kan, fallera, vilket i sin tur gör dem säkrare.
I rymden leder amerikanska Space-X långt före Kina och ännu längre före Ryssland.
Konsumentmarknaden
Försäljningen av elbilar kan sjunka i USA. Avgörande blir om batterimaterial till bilarna kommer att inkluderas i de tullar mot Kina och andra länder som Trump hotat med. I så fall slår det igenom direkt på priserna och kan sänka försäljningen. Amerikanerna har redan minskat sin efterfrågan på elbilar, men ökat på hybrider.
Tesla har utlovat en helt autonom version av sin “Full Self-Driving”-mjukvara för Teslas Model 3 och Model Y under 2025.
BYD (Build Your Dreams) är det kinesiska bilmärke som är absolut störst.
I Norge väljer nästan alla en elbil, vilket bekostas med bidrag, som finansieras av oljeexport. 90% av nybilsförsäljningen är elbilar, samtidigt utgör elbilar bara 25% av bilflottan och beräknas möjligen nå 50% till 2030. Norge är ledande på elbilar i världen.
Konsumtionen av animaliska födoämnen såsom kött, mjölk, smör m.m. kommer att öka efter att under en period sjunkit till förmån för vegetariska alternativ.
Inom mode kommer ”klädd-för-verklighet” att öka med kläder som är praktiska för ändamålet, efter en tid av perfekta och ytliga kläder lämpade för tjusiga bilder i sociala medier.
En ökad kamp mellan traditionella och alternativa medier förväntas, med en fortsatt förtroendeförlust för traditionella medier. Alternativa medier byggda på personligheter via sociala medier, poddar och publiceringsplattformar som Substack och nyhetsbrev kommer att växa.
NewsTech-bolagen kommer att växa. De använder effektiva system med hjälp av AI för att producera och rapportera nyheter till konsumenterna, läsarna och lyssnarna. Ett svenskt exempel är Relevance Communication som driver Realtid och DagensPS. De konkurrerar direkt med de klassiska mediehusen med traditionella tidningar, radio och TV.
Mikrodrama med exempelvis Reels eller korta videosnuttar ofta med en person i en dramatisering, växer. Samtidigt växer ”långsamtal” under flera timmar, ibland i intervjuform där intervjuobjektet efter nån halvtimmes prat blir klar med sitt budskap för att då kunna slappna av, vilket möjliggör att människan bakom budskapet kommer fram. Ett aktuellt amerikanskt exempel är poddaren Joe Rogan.
Konsumenterna styr medierna numera. Sociala media tar massmedias plats. Business NOT as usual.
Meta lägger om affärsmodellen och avser nu låta Reels vara den drivande motorn samt utvecklar rekommendationsdata, som är ett AI-drivet system som använder Big Data, alltså stora datamängder, som grund för att föreslå eller rekommendera information till konsumenter. Antalet användare av Meta i USA beräknas fortsatt öka från 250 miljoner 2025 till 262 miljoner 2028.
Grundidén om en monolitisk kultur, ofta nationellt bunden, blir alltmer obsolet och omodern. Istället växer gemenskaper, grupper och nätverk av människor över många gränser. Det medför att det kommer finnas en månghövdad publik för varje intresse.
Formella utbildningar och titlar samt CV får inte samma tyngd som tidigare. Förmåga att lära nytt premieras istället.
Dynamisk prissättning sprids till flera produkter och tjänster. Trenden drivs av att många konsumenter har dålig ekonomi och företagen försöker att optimera intäkterna. Dynamisk prissättning möjliggörs även av AI. Men konsumenterna hatar dynamisk prissättning. Det resulterar i en ”make or break” situation.
En rad av utvecklingsprojekt för viktminskningspreparat går under 2025 in i slutfasen. De nya preparaten väntas behöva tas mindre ofta, ge större viktminskningar och färre biverkningar.
Forskning på ett vaccin mot Fentanyl som stimulerar immunsystemet att göra antikroppar mot Fentanyl avancerar.
”Experience economy” (upplevelseekonomin) växer kraftigt. Streamingmöjligheterna och upptäckten av nya artister gör att allt fler vill se konserter live, paradoxalt nog. Live kombineras ofta med mat och dryck till en totalupplevelse där AI inte utgör någon konkurrens.
”Coolcations” kallas det när de som inte vill ha Medelhavets hetta på sommaren istället åker till Danmark och Sverige, vilket är ett växande beteende bland européer.
”Revenge quitting” ökar när människor ”får nog” av en arbetsmiljö eller ett verksamhetsområde som inte tillfredsställer deras behov. Människor kan då välja att sänka sin lön för att leva bättre.
Livslängden i USA är numera lägre än EU, efter att ha legat lika en längre tid. USA’s nya administration avser att ändra på det.
Energi
Den globala oljeproduktionen ökar 2025 jämfört med 2024. Mera gas, mera sol, mera energi. När alltmer elektrifieras på alla vis kommer totalt sett behovet av elenergi öka. Som till exempel är nu ett till synes vanligt mekaniskt nyckellås på dörren ersatt med ett elektriskt lås. Denna trend drivs av IoT (Internet of Things), batteriutvecklingen och de trådlösa teknologierna i samverkan.
Efter år 2024 med El Niño vindar tar nu La Niña vid med till en början ett ENSO-neutralt (El Niño-Southern Oscillation) tillstånd för att senare övergå i La Niña. La Niña brukar ge mer frekventa extrema väderhändelser.
2024 var ett solfläcksmaxima som kan komma att peaka under 2025 eller påbörja en minskning i den 11-åriga solfläckscykeln, som är en kontinuerlig process med förändring hos solens storskaliga magnetfält. 2025 blir ur denna aspekt likt 2024. Hur och på vilket sätt som solfläckstalen påverkar vädret på jorden råder det många meningar om.
USA’s uppsägning av Paris-avtalet kommer leda till mer energiproduktion från fossila källor samtidigt som mer energi kommer produceras med kärnkraftsteknologi. USA behöver enormt mycket el till datacenter för AI. Make the grid great again, är ett uttryck.
En konsekvens av ett från USA uppsagt Paris-avtal är att EU’s initiativ Green New Deal, som var en reaktion på Bidens IRA (Inflation Reduction Act), kommer att revideras. Med det följer att EU’s agenda Fit For 55 också kommer att revideras av EU, vilket i sin tur påverkar såväl EU’s som nationella klimatplaner.
COP29 i Azerbadjan avslutades i november 2024 efter långa förhandlingar med ett beslut om ett nytt globalt finansieringsmål för klimatåtgärder om 300 miljarder USD per år 2035. Andra beslut sköts upp till COP30 som ska hållas i Brasilien i november 2025. Det går trögt.
Sammanfattning
År 2025 är ett år när fem megakrafter driver transformering och som råkar sammanfalla med att USA får en ny administration med en egen radikal agenda. Sammantaget leder det till något som kan liknas vid en ”tipping-point” och förändra så pass mycket att underrubriken för denna trendspaning, Business NOT as usual, blir aktuell.
Om vi breddar synfältet kan vi se att 2025 är ytterligare ett år i raden i den period som karaktäriserar övergången från, enligt Alvin Toffler, Second wave med 1900-talets industriella löpande band, massmedia, politiska partier och en delad värld karaktäriserad av standardisering, specialisering, synkronisering, koncentrering, maximering och centralisering. Enligt samma Toffler är vi på väg in i Third wave där vi kortfattat kan säga att allt hänger samman och finns överallt och hela tiden här och nu 24/7/365, baserat på Glocal (global och local samtidigt), och Prosumer (producer och consumer samtidigt) med decentralisering, automatisering och delat beslutsfattande med minoritetsstyre och semi-direkt demokrati som några av de bärande elementen.
Tofflers idé om övergången från Second till Third wave överensstämmer med vetenskapshistorikern Peter Turchins dokumenterade forskning om att vi befinner oss i en ”disintegrative phase”, vilket blir den fas när Second wave faller samman följt av en växande Third wave. I Second wave gällde ”top-down” medan Third wave bygger på ”bottom-up”.
Tofflers och Turchins teorier stämmer dessutom med investeringsstrategen Harry S Dents konklusion i boken ”The Great Crash Ahead”, från 2011 där han argumenterar för att ”företagen måste köras bottom-up – inte top-down” och konstaterar att ”företagsledningarna är problemet – inte lösningen”.
Därtill kan läggas den förutsägelse som George Friedman tecknade i boken ”The next hundred years”, 2009, om en ”pivotal election” (omsvängande val) i mitten av 2020-talet, vilket alltså kan vara valet av Donald Trump till president i världens största ekonomi.
Så, om du tycker det är frustrerande och ovissa tider kan du trösta dig med att du egentligen bara befinner dig mitt i kaoset mellan två världar, Second Wave och Third Wave. Vad 2025 för med sig kommer vi att kunna avläsa 2026, vilket jag hoppas återkomma till i en ny trendspaning om ett år.
Jerker Pettersson, Januari 2025
Denna trendspaning för 2025 har gjorts med hjälp av följande AI-tjänster:
Grok, för vinjettbilden
NotebookLM, för samkörning av förutsägelser från institutioner, investerare och banker
ChatGPT, för textflödesförbättring av valda delar