När jag för ett år sedan spanade in på 2020 inleddes spaningen med ”Ett ord i tiden som beskriver en egenskap vi kan ha nytta av är att ha osäkerhetstolerans – att acceptera att vi inte vet allting.” Att 2020 skulle komma att domineras av den osäkra pandemin var oförutsägbart. Det skulle komma att visa sig att vi hade stor nytta av att skaffa oss osäkerhetstolerans. När det nu är dags att göra den årliga trendspaningen är det helt uppenbart att nyttan av osäkerhetstolerans kvarstår.
Det finns tre vetskaper; Det vi vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet. I efterhand kan vi konstatera att Covid-19 tillhör gruppen det vi vet att vi inte vet. Att det finns pandemier är känt, men vi visste ju inte att den skulle uppstå år 2020.
Om det i vanliga fall per definition är omöjligt att förutse framtiden, är det inför 2021 ännu något mer utmanande. Att just därför inte ens försöka vore att kapitulera i omsorgen om den framtid som vi kommer att tillbringa resten av våra liv i. Underlag och fakta har jag hämtat från många varierande källor som jag bedömt som trovärdiga och relevanta.
Att hämta åter är inte att gå bakåt. Istället tar vi jättesprång framåt.
Här följer trendspaning 2021. Håll till godo!
Övergripande ekonomiskt
Den globala ekonomin backade 4,4% under 2020, vilket kan jämföras med en tillväxt under 2019 på 2,2%. Prognosen för 2021 är en global tillväxt på runt 4-5% där USA förutspås en tillväxt på +3,5%, EU +3,6% och Latin Amerika +3,7%.
Världens näst största ekonomi är den kinesiska som nu växer på ett sätt som inget annat block i den globala ekonomin. Upp mot en tredjedel av den samlade globala tillväxten fram till 2025 tros komma att uppstå i den kinesiska ekonomin. Som bromsande faktorer finns Kinas demografi med åldrad befolkning men också Generation Z (cirka 20-25 år gamla) som inte vill anamma den gällande ”996-arbetstiden”, dvs. jobba 9 till 21 sex dagar i veckan.
De nordiska ekonomierna har hittills under pandemin klarat sig betydligt bättre än länderna i eurozonen. Norge och Sverige har haft en nedgång på cirka 3,3% jämfört med eurozonens cirka 7%. Förklaringen är låga statsskulder, som ger möjlighet att finansiera ersättningar samt en utbyggd digital infrastruktur som möjliggör distansarbete. Därmed har de nordiska länderna ett bättre utgångsläge inför återhämtningen.
Under 2020 genomförde regeringar och centralbanker världen över enorma ekonomiska stödåtgärder genom att skapa mera pengar. Sedelpressarna rullade varma och den samlade ökningen av statsskulder beräknas till 11 triljoner US-dollar. Det är ungefär 50% av årlig BNP för världens största ekonomi – den amerikanska. Samtidigt slog räntorna nya rekordlåga nivåer. Historien säger oss att räntenivåerna även efter en pandemi behålls fortsatt låga i ända upp till ett kvarts sekel.
Med denna massiva breda räddningsaktion nås inte heller optimalt stöd. Länder med redan dålig ekonomi har inte resurser nog för att skydda behövande verksamheter och samtidigt investera i vacciner och behandlingar. Länder med bättre ekonomi riskerar att komma att finansiera verksamheter, zombie-företag, som inte är konkurrenskraftiga och som i ett normalt läge skulle ha kommit att avvecklas och som riskerar att göra hela ekonomin mindre produktiv.
Världsekonomin är på väg att återhämta sig på ett sätt som knappast någon av jordens 7,7 miljarder invånare nånsin har upplevt. Vaccinet kommer att påskynda, men andra konsekvenser av Covid-19 kommer att påverka tillväxten i åratal framöver. Som exempel kommer fabriks- och servicejobb att robotiseras/automatiseras allt mer medan tjänstemän och kontorsfolk kommer att arbeta hemma allt oftare.
Av allt detta kan vi dra slutsatsen att återhämtningen blir utdragen.
Energi
Inom energisektorn heter ledordet grön. Den gröna omställningen erkänns nu även av oljebolagen efter att pandemin ställde flygplanen på marken och folk stannade hemma för att arbeta, vilket påverkade efterfrågan på olja. Nu har energisektorn kommit att bli den ledande aktören för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Oljebolagen ser sig inte som oljebolag längre utan benämner sig ”Carbon management”. Regeringar från allt fler länder planerar att förbjuda försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar från år 2035. USA’s nye president har därtill sagt sig vilja återansluta USA till Paris-avtalet.
Under 2020 föll global efterfrågan på elektricitet från den kommersiella sektorn med 2%. För 2021 beräknas efterfrågan öka med 3%, där förvisso även kolkraft kommer att öka, men då kolkraft föll kraftigt under 2019 beräknas nettoeffekten vara att kolkraften faller med runt 2% under 2021.
Den förnyelsebara energin, huvudsakligen sol och vind, förväntas växa med 17% respektive 11% och närma sig en total global marknadsandel om 29%, vilket är 1% högre än 2020. Då den ökade andelen förnyelsebar energi är väderberoende, i motsats till olja, kol och kärnkraft, kommer effektbrister att uppstå eftersom elsystemet är byggt för få stora producenter istället för många små.
Nya batteriteknologier bortom litihum-ion förväntas närmaste åren. Runt 2024/2025 kan teknologin ha nått fram till en nivå med batterier som är så prisvärda att elmotorer på allvar kan konkurrera med dagens fossildrivna motorer. Den pågående utvecklingen av vätgasdrivna el-fordon som Toyota drivit länge kan nå mognad runt 2025.
Kina är den i särklass största nationen för produktion av batterier med en prognostiserad ledarposition fram till 2025, där andra platsen innehas av Tyskland, som har blott en åttondel av Kinas produktion. CATL (Contemporary Amperex Technology Co. Limited) grundat 2011 i Kina har specialiserat sig på tillverkning av lithium-ion batterier och är den stora tillverkaren, som nu även börjar uppföra produktionsenheter utanför Kina.
Samtidigt är det värt att hålla i minnet det globala samarbetet ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor), som är ny form av kärnkraft där den ingående kraften förstärks 10 gånger. Om det samarbetet lyckas kommer spelplanen för kraftproduktion att helt ställas om runt år 2050.
Därutöver pågår utveckling med DAC (Direct Air Capture) för att fånga koldioxid i luften och sedan trycka ned den i de hål ur vilken olja utvinns. På så vis kan oljeutvinning komma att bli klimatneutral och en omvärdering av olja som energikälla kan komma framgent.
Politik
Politiska ledare världen över har haft full agenda med att hantera konsekvenserna av pandemin.
Världens största ekonomi, USA, har haft ett tumultartat presidentval 2020. Den polarisering som växt under förra decenniet ökar i styrka. President Trump lämnar Vita huset, men Trumpismen fortsätter. President Biden har ”a tough act to follow”, åtminstone inför cirka hälften av USA’s invånare. Samtidigt är det värt att hålla i minnet den 50-åriga cykel där USA ungefär vart 50:e år genomgår ett ”defining moment”, en slags kris där mycket står på spel och rörighet uppstår. Efter att krisen passerat uppstår vanligtvis en ny blomstrande period. En sådan period förutses inträda runt 2030, efter att presidentvalet 2028 till slut blir avgörande.
USA har med sin marina flotta i praktiken herraväldet över världshaven. Ingen kan göra något till havs utan att USA har åsikter om det. Samma förhållande har nu skapats med de amerikanska tech-jättarna som i praktiken skapat sig herravälde över de digitala världshaven, med möjligen ett visst undantag för Kina. Det leder till att geoteknologin kommer allt mer att dominera geopolitiken.
Europa reglerar digitala plattformar och diskuterar digitala skatter men brister i att skapa en genuin europeisk digital konkurrenskraft. Risken är därför uppenbar att Europa halkar efter i utveckling, effektivitet och produktivitet.
Insikten växer att pandemin inte är bekämpad förrän den är bekämpad, med vacciner och behandlingar, överallt och att COVID-19 inte var den sista pandemi mänskligheten kommer att drabbas av.
Under 2021 ska bl.a. Gambia, Kosovo, Portugal, Bulgarien, Palestina, Syrien och Iran hålla presidentval. Tyskland ska välja en efterträdare till Merkel och parlamentsval ska hållas i bl.a. Norge, Island, Israel, Albanien, Bulgarien, Moldavien, Etiopien, Zambia och Japan.
Teknologi
De stora amerikanska techbolagen får ökat ifrågasättande för hur de ska agera samtidigt som de under pandemin tillhandahåller nyttor som underlättar distansarbete. FAANG (Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google) kommer att ställas inför nya krav och regleringar, vilket lockar nya uppstickare att ta chansen.
Facebook, som även äger Instagram och Whatsapp, förväntas öka integrationen dem emellan, i syfte att tillhandahålla lösningar för den växande e-handeln. En tänkbar utveckling är att Instagram blir skyltfönstret, Facebook blir ordersystemet och Whatsapp blir kassan.
Audio har redan kommit att växa med podcasts och ljudböcker. Digital terapi, även med audio, mot alkoholism, sömnlöshet och depression förväntas öka. Spotify breddar sitt fokus från musik till just audio.
Pandemin har ökat oron för fysiska kontakter i verksamheter där det är svårt med social distans. Ett sätt är att ersätta människor med robotar och automatisering. Maskiner kan checka-in gäster på hotell, skära sallader på restauranger eller ta betalt i butiker med självscanning och check-out. Totalt sett ökar effektiviteten, men det innebär också att vissa jobb inte kommer att finnas kvar den dag pandemin gått över.
Automatisering, artificiell intelligens och maskinlärning utvecklades snabbt under 2020 och under 2021 förväntas än mer arbete utföras automatiskt med AI och maskinlärning. 2021 blir året för scanning och koder åtminstone tills dess ett vaccinet givit resultat och nya behandlingar vunnit mark. Med ökad automatisering följer behovet av styrning och säkerhet. Den ökade användningen av molntjänster ställer också ökat krav på säkerhet och hållbarhet. Under 2021 kommer säkerhet att bli något av det nya normala.
Arbetsplatssäkerhet får en ny uppgift – att övervaka medarbetarnas hälsa inklusive Covid19-tester.
Under pandemin har också uppstått störningar i försörjningskedjan när leveranser försenats, vilket fått företag att förflytta produktionen till en position närmare marknaden. Under 2021 finns en möjlighet för 3D-printing nära marknaden att växa, med potentialen att den tillverkade produkten kan bli mer kundanpassad.
Teknologin visar även på hur gränsdragningen mellan olika verksamheter kan suddas ut. Tänk om Apple blir en fordonstillverkare eller om Tesla blir en mjukvaruproducent. Detaljhandeln kan bli logistikföretag och restaurangerna kan bli kockskolor. Håll utkik efter oväntade kopplingar!
Moores lag, som säger att processorkapaciteten fördubblas var artonde månad, håller på att plana ut så att det nu för de klassiska Intel-processorerna tar cirka 36 månader att fördubbla kapaciteten. I gengäld kommer nya arkitekturer, nya processortillverkare och nya processorer, som nu senast Apple med processorn M1. Därutöver ökar antalet processorer i världen totalt sett då IoT (Internet of Things) utvecklas och sammankopplas med femte generationens mobilnät (5G). Sammantaget medför det att teknologin och resultatet av den tar jättesprång och kommer att öka digitaliseringstakten.
Konsumentmarknaden
Globaliseringen, Urbaniseringen och Digitalisering, på svenska ofta förkortat till GUD, har divergerat under 2020. Globaliseringen har mött motstånd när logistiken krånglat under pandemin. Urbaniseringen har avtagit när människor upptäckt att livet inte alltid är bättre i stan. Digitaliseringen har ett tagit ett jättesprång när vi tvingats hålla distans.
Tjänstemän och kontorsanställda flyttar från stan. De behöver ökad flexibilitet, vilket stan inte kan ge. Dessutom kan de undvika den höga kostnadsnivån i städer. Det amerikanska uttrycket stavas ”burbward” och är motsatsen till den urbana rörelsen.
Tidigare gällde att ha så många anställda per kvadratmeter som möjligt, eller uttryckt som så få kvadratmeter per anställd som möjligt. I och med pandemin är det tvärtom. Vi behöver utrymme. Hittills har arbetstid gällt som måttstock för arbete, vilket lätt kunnat mätas när arbetstagaren befunnit sig på arbetsplatsen. När kontorsarbetare istället jobbar hemifrån försvinner den enkla mätmöjligheten. Istället utvecklas nya mätmetoder för arbetets resultat, vilket kan komma att höja produktiviteten.
Parallellt medför även pandemin att vi tvingas prioritera och tvingas välja, vilket gör att ineffektiva beteenden och verksamheter förändras i en produktiv riktning eller avvecklas. Den påfrestning pandemin utgör kommer i de fallen att mynna ut i en effektivisering och produktivitetshöjning, paradoxalt nog.
Att arbeta hemifrån har visat sig fungera rent tekniskt, vilket givit medarbetare nya alternativ. Det blir samtidigt ett problem för verksamheter som lever på den tidigare infrastrukturen med kontorsfastigheter och butikslokaler, som tvingas ställa om. Videotjänsten Zoom exploderade och sexdubblade sin omsättning under 2020. Hemarbetande ställer också högre krav på utrymme i hemmet och ändamålsenlig inredning, vilket skapar en ökad efterfrågan på ombyggnation och möbler.
Företag har plötsligt i och med pandemin fått ett kvitto på hur mycket de lägger på resor och konferenser. De besparingarna har varit väldigt stora för många bolag och många företagsledningar kan komma att vilja behålla en del av de pengarna framöver.
Alltfler arbetstillfällen kommer att gå från en fysisk arbetsplats till något som man gör vid en dator eller via en bildskärm. Många jobb blir on-line.
Flexibilitet ökar i efterfrågan och kommer bl. a. att resultera i nya tjänster för bostadsbranschen med företag som inte bara mäklar bostäderna utan också erbjuder sig att köpa bostaden direkt. Fördelen är att man slipper visningar, renoveringar och osäkerheten. Sälj direkt, ta pengarna och fortsätt. Enkelt och flexibelt.
Flexibilitet kommer att vara ett säljargument. I en tid när osäkerhet råder vill få låsa sig. Man vill istället ha möjlighet, flexibilitet, för att kunna agera i händelse av att utvecklingen tar en väg som inte var förväntad. De verksamheter som kan leverera flexibelt gör kunden till kung igen.
Företag som jobbar med ventilation och luftkonditionering har nu nya möjligheter då pandemin ökar behovet av luft som inte vidarebefordrar viruspartiklar. Antibakteriella lösningar vinner mark och produkter som behandlar konsekvenser av munskydd, såsom uttorkning, ökar. Apoteksnäringen förväntas också utvecklas och öka, då apoteken kommer att kunna ge den naturliga extrakapaciteten för all vaccination som ska utföras i världen. I länder där apoteks- och vårdnäringen ännu inte utvecklats kan pandemin komma att påskynda utvecklingen av vårdnäringen (Care industry) för ökad tillgänglighet och effektivare behandlingar.
E-handel ökar och D2C (Direct To Consumer) blir allt viktigare när störningar i försörjningskedjorna uppstår samtidigt som digitaliseringen ökar och medger att värdekedjorna kan förkortas och mellanhänder elimineras.
Strömningstjänsterna fick ett rejält uppsving under 2020 när många var fast hemma och tillbringade sin tid med att se på dramaserier på bildskärm. Likaså visar videospel, datorspel, nätspel och gaming en stark tillväxt. Såväl producenter som konsumenter i gaming-branschen tillbringar sin tid vid en bildskärm.
Pandemin har också drivit på vikten av att hålla avstånd. Det har främjat fjärr verksamhet. Nästan alla företeelser som benämns med förstavelsen fjärr har fått ett uppsving. Tidigare sa vi att vi var virtuella, men eftersom virtuell säger att man kan vara var som helst, så räcker inte det i pandemitider. Vi har lärt oss att vara fjärran. Det nya fjärrbeteendet kan komma att kvarstå till en betydande del även efter pandemin.
Rese- och turistbranschen erfor en 72-procentig nedgång under januari till oktober 2020. Resultatet är att människors längtan efter att resa är stor samtidigt som människorna lärt sig att inte resa. En ny vana; att det går bra utan att resa lika mycket som tidigare. För framtida resor kan ett Covid-passport att visa upp för att passera in och ut ur länder komma att behövas. Samtidigt uppstår pandemi-migration när människor väljer att lämna en plats på jorden där pandemin härjar för att söka säkrare marker. Här kommer också Covid-passport att behövas.
Vad gäller kultur- och underhållningsbranschen har konserter och föreställningar stannat av under 2020. Även om längtan efter ett teaterbesök är stor kommer människor att vara mer medvetna och tänka på hur nära andra de hamnar, hur mycket utrymme som finns och troligen undvika platser med mycket trängsel.
Sammanfattning
2021 sker således en ekonomisk återhämtning, som kommer fortgå flera år framöver. Våra beteenden tar ett jättesprång in i den digitaliserade åldern, vilket vi vänjer oss vid. Vissa verksamheter avvecklas medan andra utvecklas. Omställning pågår i ett tidevarv där mänskligheten på rekordtid lyckats utveckla nya vacciner i en aldrig tidigare skådad omfattning. Vi har aldrig haft så kraftfulla möjligheter mot en pandemi som nu. Nuvarande pandemi är varken den första eller sista. Genom Covid-19 lär vi oss inför nästa pandemi. Nya kunskaper är en tillgång för framtiden.
Enligt Alvin Toffler befinner vi oss mitt inne i övergången från 1900-talets industriella samhälle (Second wave) med löpande band, massmedia, politiska partier och en delad värld karaktäriserad av standardisering, specialisering, synkronisering, koncentrering, maximering och centralisering.
Enligt samma Toffler är vi på väg in i Third wave där vi kortfattat kan säga att allt hänger samman och finns överallt och hela tiden här och nu 24/7/365, baserat på Glocal (global och local samtidigt), och Prosumer (producer och consumer samtidigt ) med decentralisering och delat beslutsfattande som några av ledorden.
Precis som förra årets trendspaning hade underrubriken Det har aldrig varit så bra som nu har vi aldrig haft så goda förutsättningar som nu för en återhämtning, som varken leder tillbaka till något som var tidigare eller är en återhämtning vi sett tidigare.
Återhämtningen är ny!
Jerker Pettersson
Januari, 2021