Vi har tre stora datorskiften; Tabulating, Programtable och Cognitive systems
Det första skiftet sträcker sig från sekelskiftet 1800/1900-tal och ett halvt sekel framåt. På engelska betecknas det Tabulating, med vilket menas rent mekaniska maskiner som kunde sortera och summera information med hjälp av hålremsor och hålkort. Maskinerna kunde inte programmeras i egentlig mening utan justerades med mekaniska verktyg. Bokföringsmaskiner från 1930-talet och mekaniska räknemaskiner från Åtvidaberg tillhör detta skifte.
Det andra skiftet kallas för Programable och har sitt fotfäste i de första programmeringsbara maskinerna på 1960-talet. Mekaniken är ersatt av elektronik som erbjuder både processeringskraft och minne. Detta skifte kan också delas in i Computing decennier;
1960-talet
Mainframe computing – central arkitektur baserad på resource-sharing
1970-talet
Mainframe computing – central arkitektur baserad på time-sharing och virtuality (memory, disk etc.)
1980-talet
Mini computing – decentral struktur och distribuerad arkitektur baserad på time-sharing
1990-talet
Desktop computing – distribuerad struktur och client-server arkitektur
2000-talet
Personal computing – nätbaserad, två/tre-skiktslösningar client-server arkitektur och web-applikationer
2010-talet
Utility computing/Cloud computing – nätcentrerad och service orienterad (SOA)
Det tredje skiftet, som vi är på iväg in i kallas Cognitive systems eller Systems that learn. Till skillnad från sin föregångare har de en förmåga att lära sig själva och skapa logik utifrån den grundläggande programmeringen. Hittills har detta skifte ett fösta decennium;
2020-talet
AI-computing. Maskininlärningssystem och mjukvara som slukar berg av data för att avslöja användbara insikter och generera nya möjligheter.
Vid varje skifte mellan skiften och computing decennier har det funnits en eller flera stora aktörer i det gällande skiftet eller decenniet samtidigt som nya uppstickare för det kommande skiftet eller decenniet visat sig. Striden har varit mellan skiftena och decenniernas förespråkare. Några aktörer lyckas ta sig över från ett skifte eller decennium till nästa, medan andra förblir kvar och upplöses vartefter. Mönstret upprepas ideligen.
Microsoft har nu en fördel inom AI-computing genom att vara först ut publikt med ChatGPT och de kan se samtiden som ett ”Windows-95 moment” när människor ställde sig i kö för att förvärva en kartong med en Windows-95 CD. Värt att notera är att Microsoft också lyckats klara sig över tre computing decennier hittills.
Nvidia som producerar grafikkretsar och därmed blivit duktiga på parallell-processering har en också fördel enär just parallell-processering är en förutsättning för effektiv AI och neurala nät. Nvidia kallar Data centers för AI factories och kan se ChatGPT som ett ”iPhone moment for AI”.
Med den senaste AI computing växer också begreppet Cerebral Valley fram som en fortsättning på Silicon Valley.
Med spänning kan vi se fram emot de nyttor detta nya skifte och dessa kommande decennier ska komma att ge.