Om du vill kan du lyssna (27 minuter) på trendspaningen här, eller läsa den längre ned,
(Find Your Style by Free Music | https://soundcloud.com/fm_freemusic, Music promoted by https://www.free-stock-music.com, Creative Commons Attribution 3.0 Unported License https://creativecommons.org/licenses/by/3.0/deed.en_US)
Nu är det två år sedan jag spanade in på 2020 och inledde med ”Ett ord i tiden som beskriver en egenskap vi kan ha nytta av är att ha osäkerhetstolerans – att acceptera att vi inte vet allting. Att 2020 skulle komma att domineras av den osäkra pandemin var då oförutsägbart. När 2021 inleddes stod förhoppningar till vaccin och till återhämtning, som visat sig infalla. Likväl gäller även för 2022 att det är bra med en dos osäkerhetstolerans även fortsättningsvis, av en annan anledning – inflation, med stigande priser, höjda räntor och minskat penningvärde.
Det finns tre vetskaper; Det vi vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet. Covid-19 tillhörde gruppen det vi vet att vi inte vet, vilket även Inflation gör under 2022.
Nobelpristagaren Daniel Kahneman resonerar i boken ”Tänka snabbt och långsamt” om att ”Vi ser allt, som finns att se”. Denna trendspaning på global nivå har som ambition att öka det ”som finns att se” i syfte att se mer. Tankar och fakta har jag hämtat från många varierande källor som jag bedömt som trovärdiga och relevanta.
Övergripande
Covid blir inte längre huvudfokus. Istället för restriktioner kommer vi att prata om inflationen och om risken med hur politiker och riksbanker ska hantera post-covid. Återhämtningen under 2021 blev större än planerat och nu minskas de monetära stöden. I slutet av 2022 kommer vi att veta hur världsekonomin klarade en pandemi och om inflationen är temporär eller bestående samt hur regeringar och riksbanker lyckades hantera inflationen.
För 2022 spås en världsekonomisk tillväxt på 4,4% efter att ha gått ned cirka 5% under 2021. Världsekonomin krympte nära 20% under pandemins 18 första månader för att sedan återhämta sig helt under slutet av 2021 med påföljande inflation. En stor del av inflationen under 2021 berodde på energipriserna. Mot slutet av 2021 hade USA 6.8% inflation på årsbasis, vilket inte setts sen Ronald Reagans dagar.
Från 2023 prognostiseras en ungefärlig världsekonomisk tillväxt på 3,8%. Men världsekonomin fungerar inte normalt – den är ur balans. Det finns både arbetslöshet och arbetskraftsbrist samtidigt. Det råder missanpassning mellan efterfrågan och utbud då logistiksystemen försinkar och orsakar brister på t.ex. elektronikkomponenter. Därtill har många pengar på sina bankkonton efter att inte ha kunnat spendera dem under pandemin varför köpkraft finns.
På grund av USA’s inflationsnivå kommer Federal Reserve (FED) troligen att höja räntan tre gånger under 2022. Bank of England räknar med 6% inflation 2022. Europeiska Centralbanken (ECB) avser inte höja räntan och återhämtningen är inte lika robust i EU som i USA och England. Men konsumentpriserna i EU steg med 5% under 2021, vilket kan få ECB att komma behöva höja räntan ändå. EU har sagt att de förväntar sig ingen justering förrän tidigast under hösten 2022. Japans centralbank avser hålla räntorna låga och utge ett stimulanspaket på 10% av BNP. Kinas centralbank går för första gången tvärtemot USA och sänker räntorna för att fortsatt stimulera ekonomin för att förhindra att tillväxten hamnar under 5%.
Världen har lärt sig hantera mutationerna av Covid rent ekonomiskt, varför omikron inte väntas få så stor påverkan. Det kan vara omikron som påskyndar Covids utveckling från pandemi till endemi, vilket i sin tur styr bort från nedstängningar av länder.
För EU råder osäkerhet kring energi och politik då gasleveranserna från Ryssland reduceras och franska kärnkraftverk stängs ned. Frankrike har drabbats av många vågor av Covid samtidigt som en energikris uppstått när kärnkraftverken som utgör landets energibas har blivit gamla.
I USA har timlönerna ökat med i snitt 5,8% under 2021. Vi har ändrat arbetssätt under pandemin med hemmajobb (WFH – Work From Home) och ökad gig-ekonomi. För att hantera den tänkta återgången till kontoren har akronymen RTO (Return To Office) skapats och konsultbolagen ger råd i detta ämne. Samtidigt väljer många att inte ta erbjudna jobb när stödprogrammen är omfattande på grund av pandemin och upplevelsen av hur skönt det var att vara hemma varit god. Dynamiken i efterfrågan och utbud består dock och en återgång till normal inflation på 2% i USA kan förutses, förutsatt att politiker och riksbank lyckas styra ekonomin rätt, annars får vi betala under 2023.
Många menar att vi kan se 2022 som ”the year of volatility” – ”ett flyktigt och ombytligt år”
I pandemin skulle vi lära oss leva med Covid. Nu ska vi lära oss leva med inflation. Vi har en unik blandning av händelser – återhämtningen, nya virusmutationer, efterfrågestyrd inflation och nya ramverk för centralbanker – allt kan få både marknader, centralbanker och regeringar att misstolka inflationen.
Den globala amerikanska investeraren Blackrock säger (fritt översatt) att ”resan i världen att uppnå nettonollutsläpp till 2050 sker just nu och är en del av inflationen. En smidig övergång till nettonollutsläpp ger det minst inflationsdrivande resultatet, men även en sådan smidig övergång motsvarar en utbudschock som kommer att utspela sig under decennier framöver.” Ett svenskt exempel är när reduktionsplikten för drivmedel leder till att dyrare biodrivmedel måste användas, vilket driver priser och inflation.
Ekonomi och politik
I Frankrike lutar president Macron åt höger enligt bedömare. Ekonomin hålls robust med bland de bästa tillväxtsiffrorna i EU då Macrons reformer kallat Macronomics börjar ge frukt. Företagens marginaler har ökat, investeringsnivåerna höjts, antalet företag ökat, arbetslösheten tillbaka på nivåer före Covid. Det franska presidentvalet i april handlar om timing med tanke på Covid. Om Macron vinner valet är han den första efter Chirac för 20 år sedan att inneha presidentposten i två perioder. Macrons konkurrent är Valérie Pécresse från det Republikanska partiet. Rent sakpolitiskt står Macron och Pécresse nära varandra. Vem som än vinner av de bägge så kommer nästa president att gynnas av Frankrikes starka ekonomi, tack vare Macron.
I USA är det mellanårsval under 2022 och president Bidens motvind med bland annat Build Back Better planen består. Samtidigt laddar Trump om och om han får genomslag kan allt hända. Republikanerna kan få makt i både senaten och kongressen vilket kommer att försvåra president Bidens förmåga att få igenom demokraternas frågor.
England har höjt skatterna under 2021 och behöver fortsätta sin höjning, men kan tvingas avvakta på grund av ökade energipriser. Boris Jonson förväntas bli bortkuppad under 2022, men det finns ingen tydlig och klar efterträdare ännu, varför ingen praktiskt skillnad är förestående.
Italien blir nästa EU-land att orsaka ekonomisk krisstämning när den politiska osäkerheten tilltar med ånyo val av premiärminister.
Brasilien har en inflation på 10% och en vikande valuta. De pumpar ut pengar och Bolsonaro ska försöka blir omvald i landets presidentval under 2022. Mexiko har ökat statsskulden och president Lopez tvingas spara genom att bl.a. placera landets Klimatinstitut i malpåse. Thailand och Malaysia har ökat skuldtaket. Vietnam avser genomföra stödpaket. Indonesien har höjt skatter för att få ned budgetunderskottet.
Kina hade 8% tillväxt under 2021 och 87% av befolkningen är vaccinerade mot Covid, men Kinas vaccin verkar inte så väl mot omikron, vilket kan leda till att i värsta fall måste Kina stänga ned periodvis. Det finns scenarier där tillväxten för 2022 kan rasa till 1,5%, vilket är lägst sedan 1976. Lägg därtill den demografiska situationen där landets befolkning förväntas att minska från 2025. Kommunistpartiet har all anledning att lägga pannan i djupa veck.
Vad avser Ryssland laddar president Putin i skrivande stund upp med militär makt längs gränsen till Ukraina, vilket har förutspåtts komma att ske någon gång, som en logisk följd av annekteringen av Krim. Som George Friedman påpekar i boken The next 100 years medför Rysslands demografi att dess militära makt kommer att få bemanningsproblem från 2024, då Rysslands befolkning minskar och åldras kraftigt. Samtidigt är Rysslands ekonomi allt annat än god. Därför har Putin ett tidsfönster t.o.m. 2023 att göra något. Dessutom fyller Putin själv 70 år i år och hans amerikanske kontrahent Biden är åldrad och har motvind och Tyskland har gjort sig beroende av rysk gas. Tillfället gör tjuven, som bekant.
Den gröna agendan råkar på väghinder när vindkraft inte räcker till och efterfrågan på olja och gas ökar vilket får blickarna att vändas åt kärnkraft. International Energy Agency (IEA) säger att om nettonoll växthusgasutsläpp ska nås till 2050 behöver världens kärnkraft fördubblas mot dagens nivå. Kärnkraften stod för 4% av världens energiförsörjning under 2020. USA utvecklar SMR (Small Modular Reactors) där SMR-fabriker uppförs för att göra färdiga moduler att placeras ut lokalt. Experiment pågår i Rumänien där USA-bolag tänker ha SMR klart 2028. EU har satt klimatmålen högt vilket driver behovet av kärnkraft då energipriserna dragit höjden och beroendet av Ryssland är ogillat. Före detta sovjetrepubliker har en drivkraft från beroendet av Ryssland och jobbar tillsammans med Frankrike och USA för att etablera nya traditionella stora centrala kärnkraftverk. I Frankrike står kärnkraft för 70% av elförsörjningen redan nu. Den franska regeringen stödjer SMR och nya stora kärnkraftverk. Tyskland gör tvärtom; stänger sin tre sista kärnkraftverk och tänker inte bygga nya. De i särklass största investeringarna i kärnkraft gör Kina som förväntas gå om USA i antalet kraftverk i mitten av 2020-talet. Kina planerar 150 nya reaktorer de närmsta 15 åren samtidigt som de också exporterar sin kunskap om kärnkraft till andra, såsom Pakistan. Japan utvärderar SMR. Samtidigt med denna världsomspännande kärnkraftssatsning finns det en stor baksida med kärnkraft – det är dyrt.
Indien utvecklas starkt med en tillväxt på 9,2% över helåret som slutar i mars. International Monetary Fund (IMF) förutspår tillväxt på 8,5% kommande fiskala år, vilket gör att Indien slår alla större ekonomier. Men investeringar i denna tillväxtperiod i fasta tillgångar är låga, vilket ger anledning att ifrågasätta tillväxten på längre sikt och dess hållbarhet. Det saknas privata investeringar. Stimulanser och låg ränta från centralbanken har hjälpt, men avvecklas nu stegvis. Privata investerare saknar efterfrågan och är osäkra om pandemin. Indien har också en omfattande svart ekonomi, som inte syns, som har problem och som inte ger människor pengar att handla för. Därför är efterfrågan låg. Pandemin kan också ha medfört att den svarta ekonomin får ökat inflytande.
Följande länder har presidentval under 2022: Frankrike, Sydkorea, Filippinerna, Slovenien, Brasilien.
Följande länder har parlamentsval under 2022: Sverige, USA (mellanårsval), Ungern, Malta, Lettland, Australien, Lesotho, Sudan, Costa rica, Kenya, Nauru.
Teknologi
Inom Fintech (Financial Technology) kommer vi att få se ännu mer Defi (Decentralized Finance) som erbjuder finansiella instrument utan att någon mäklare, aktiebörs eller bank är inblandad. Istället sker det som transaktioner med blockkedjeteknik. Som begrepp inom Defi finner vi DAO (Decentralized Autonomous Organization) som är en gemenskap sammanbunden runt regler som är förvarade i en blockkedja. Applikationerna på blockkedje-system kallas för Dappar.
När det finansiella instrumentet är en valuta kallas den i detta sammanhang för kryptovaluta och själva företeelsen med efterfrågan och utbud för kryptovalutans tokens kallas för tokenomics.
Ett annat område som växer, baserat på blockkedjeteknik, är NFT (Non Fungible Token) som används för bl.a. digitala konstverk, där varje token är en unik del i en blockkedja och blir på så vis ej möjlig att förfalska. Med NFT kan ett konstverk säljas direkt från artist till åskådaren som vill köpa konstverket. Marknadsplatser för NFT’er växer fram som t.ex. opensea.io.
Ett annat exempel på användning av NFT är Decentraland som är en 3D virtuell världsplattform med öppen källkod där användare kan köpa virtuella tomter på plattformen som NFT via MANA-kryptovalutan.
Defi och NFT är exempel på nyttor baserade på decentraliserad blockedjeteknik som har kommit att övergripande kallas för Web3. Grovt kan man säga att Web1 handlade om att läsa, Web2 om att Skapa och Web3 om att Äga. För Web2, där de sociala medierna dominerar, är valutan ”uppmärksamhet” – vi betalar med vår uppmärksamhet. I Web3 blir vi alla en form av day-traders. Alternativt kan det vara så att Web3 befinner sig i första steget i Gartners berömda hype-kurva, för att därefter hamna i ”besvikelsens dal” innan det blir nåt användbart och nyttigt. Under 2022 kommer vi att lära oss hur det utvecklas. Under en tid kommer Web2 och Web3 att samexistera, men Web2 med de sociala medierna har troligen nått en platå.
Vi kommer att få se mer initiativ som slutar på ändelsen ”verse”. Redan 2021 hamnade metaverse som beteckning på en enda digital virtuell värld baserad på social kommunikation. Facebook döpte om sig till Meta och lade varumärkena Facebook, Instagram, Whatsapp med flera under sig. Microsoft har förvärvat Activision Blizzard i syfte att vara en spelare i metaverse. Sökmotorn för Creative Common Search, där man kan söka efter bilder tillgängliga att använda enligt Creative Commons Licensiering, heter numera Openverse. Vi kan se det som att Web2 gör sig redo för Web3.
Förutom att de sociala medierna tillhör Web2 kommer de att under 2022 bli belastade av hur de ska agera inför alla politiska val, där övertramp kommer att vara självklara. De får mycket att göra för att hålla balansen.
Vi kommer också att se mer av många billiga fokuserade och mobila finansiella tjänster, som inte är banker, utan neobanker som bara finns digitalt. Neobankerna har också börjat förvärva banklicenser samtidigt som en konsolidering av neobankerna är närmast oundviklig, vilket leder till några få stora neobanker. De gamla bankerna slåss för sin överlevnad och försöker genom regleringar nå ”krypto-affären” genom Stablecoins som är baserade på blockkedjeteknik och kopplade till US-dollar. Sammantaget blir det många appar för användaren och trycket på att göra en app för allt ökar.
Företeelsen BNPL (Buy Now Pay Later) växer, där kunderna kan sprida ut betalningarna, vilket är lockande för detaljhandeln.
Augmented reality (förstärkt verklighet) och Virtual Reality (virtuell verklighet) finns sedan en tid. Nu växer också Diminished reality (förminskad verklighet) för att hjälpa oss att ta bort delar från verkligheten. Aktivt brusreducerande hörlurar är ett exempel och vi kommer att få se flera. Med nya glasögon som påverkar vad vi ser kommer optikerna att få en ny möjlig roll i utprovning av glasögon för förstärkt, virtuell och förminskad verklighet.
Inom e-handels-området kommer Amazon att få se ökade konkurrens från flexibla uppstickare som Shopify och Instacart som adresserar de mindre företagen på ett bättre vis.
Vad gäller halvledare riskerar den stora aktören Intel att hamna på andra plats i världen, med Samsung som ledare. Intel har hög vinst och stora volymer processorer i datorer medan Samsung fokuserar på minneskretsar. Innan Intel startade stod USA för 37% av världens chip-tillverkning. Nu är dess andel nere i 12% på samma vis som EU’s andel fallit ännu kraftigare. Förutom Samsung och TSMC, från Taiwan, som är stora, vill Kina växa ytterligare inom halvledare. Det blir svårt för Intel att komma ifatt.
Inom Foodtech kan i USA under 2022 godkännande för den första fabriken för konstgjort kött komma. Fabriken tar celler från t.ex. kycklingar och odlar dem i laboratorier för att producera köttet.
En växande trend är flygande taxi. De är batteridrivna och kan starta vertikalt, kallas EVTOL (Electrical Vertical Take-Off Landing) och fungerar som en helikopter och har en begränsad lokal aktionsradie lämpad för städer. Igenkorkade vägar driver behovet av något sätt för att ta sig fram. Säkerhetsfrågorna, ljudnivåer och eventuell påverkan på naturen samt regleringen kvarstår att hantera. De stora flygbolagen har redan lagt order på EVTOL, som kan vara ett första steg mot flygande bilar, vilket kan komma snarare än vi tror. Utöver själva flygfartygen och regelverkan behövs infrastruktur på marken, s.k. vertiports, som ett slags hubbar där kundefterfrågan och snabbhet kommer att vara styrande. För att forma dessa vertiports måste vi lärA oss av med hur den klassiska flygplatsen fungerar med t.ex. stora vänthallar. De framsynta anlägger en aerotropolis, som är en stad runt en flygplats, precis som när järnvägen en gång i tiden kom till där dagens städer bildades. I aerotropolis blir vertiports ett naturligt inslag.
Inom Greentech säger FN’s klimatpanel (IPCC) att människan behöver ta bort mellan 100 miljoner ton och 1 triljon ton CO2 fram till år 2100 för att undvika katastrof. Angivelsen är föga exakt och slutpunkten ligger hela 78 år framåt i tiden vilket gör prognostiseringen svår. Om så vore fallet skulle vi behöva suga upp all CO2 som producerats de senaste 22 åren. Med nuvarande teknologi och alla pengar i världen är det omöjligt. Därför pågår forskning och utveckling av nya metoder för att fånga CO2, men det tar tid och är mycket arbete.
Tesla avser utveckla ett system för lagring av energi i hemmen och distribution via elnäten. Det är samma koncept som när Apple fångar kunden i sitt eget ekosystem och håller kunden kvar. ”Tesla Powered Home” består av solceller, batterier och Tesla solar roof som kan göra Tesla till 2000-talets kopia av General Electric.
Konsumentmarknaden
Stora truckar som elbilar växer i USA då batteriteknologin utvecklas med både billigare och bättre batterier.
Nya filmer, ofta storfilmer, kommer att släppas först på biografer och några månader senare online, alltså tvärtom mot hur det varit under pandemin.
En ny medicin mot Alzheimer, vid namn Aduhelm, väntas släppas under 2022. Det är första nya preparatet mot Alzheimer på 20 år. Resultatet får vi vänta på.
För kläder förväntas ”Furmark Certification” godkännas under 2022, där det garanteras att djuret odlats hållbart, vilket antas leda till att pälsar ånyo kan börja säljas och inte ses som något fult längre.
Inom flygtrafiken satsar det Budapest-baserade Wizzair stort och säger sig öka kapaciteten med 50% jämfört med före pandemin. Sedan augusti har de anställt 1500 medarbetare och beställt 102 nya Airbus 321Neo. Avsikten är att konkurrera med Ryanair, som använder Boeing 737, och Easyjet, som flyger med numera gamla Airbus 320. Nya Airbus 321Neo har 40 fler platser i kabinen än Boeing och den växande medelklassen i Östeuropa som vill nå sol och värme är den tilltänkta marknaden.
Alkoholförsäljningen sjönk när pandemin slog till och barer och krogar stängde. Nu är försäljningen åter på samma nivå som före pandemin och därtill med en växande andel alkoholfria alternativ då tekniken för att ta bort alkohol utan att förlora smak har utvecklats och förfinats. Vi kommer också att få se viner som är mer än bara druvan, som har mer kryddor och mer kolsyra. Champagne-bristen driver utvecklingen av nya bubbliga viner. NFT för viner är i antågande och priserna förväntas öka 10-20% på grund av dåliga skördar, logistikproblem och inflation.
Generationen som är födda mellan 1981 och 1996 och brukar kallas Millennials börjar få barn och vill samtidigt ha äventyrliga uteliv. Därför har de skaffat sig mobila hem, alltså husbilar. Pandemin var katalysatorn som satte fart på behovet. Tillverkarna har upptäckt marknaden och många nya modeller är i antågande. I USA avser dessa mobila hem direkt konkurrera med motellen. Försäljningen av husbilar i USA ökar kraftigt och i Sverige var ökning hela 21% under 2021 jämfört med 2020 och är tillbaka på nivåer som före pandemin.
Sammanfattning
Det är laddat för överraskningar under 2022. Även om viruset finns på våra läppar ännu en stund kommer vi stegvis att ägna mer av våra tankar åt den dagliga ekonomin med högre priser, brist på varor och obalans mellan utbud och efterfrågan inom flera områden. Riksbanker och regeringar kommer att ha fullt upp med att sjösätta åtgärder för att hålla balansen och skutan på rätt köl.
Ur ett annat perspektiv är år 2022 bara ett år i raden i den period som karaktäriserar övergången från, enligt Alvin Toffler, Second wave med 1900-talets industriella löpande band, massmedia, politiska partier och en delad värld karaktäriserad av standardisering, specialisering, synkronisering, koncentrering, maximering och centralisering. Enligt samma Toffler är vi på väg in i Third wave där vi kortfattat kan säga att allt hänger samman och finns överallt och hela tiden här och nu 24/7/365, baserat på Glocal (global och local samtidigt), och Prosumer (producer och consumer samtidigt) med decentralisering och delat beslutsfattande som några av ledorden.
Årets underrubrik Från Covid till Inflation är rörelsen till den nya tiden efter Covid när vi står inför en ny situation som vi inte varit i tidigare, precis som det var våren 2020 då Covid var nytt. Osäkerhetstoleransen gagnar oss och om vi tillsammans med Riksbanker och Regeringar förmår att balansera inflationen lika väl som vi hanterat pandemin och den teknologiska utvecklingen är förutsättningarna goda för framtiden.
Jerker Pettersson
Januari, 2022.