(Genom att klicka på playknappen nedan får du en ljudöversikt med djupdykning i trendspaningen, gjord av NotebookLM)

Inledning

Min årliga trendspaning för 2026 har underrubriken ”Everything, everywhere, all at once” eftersom hastigheten ökar på nästan alla plan och påskyndar accelerationen för nästan allt, nästan överallt.

De två senaste årens trendspaningar har haft underrubrikerna ”Business NOT as usual” och ”Money Talks” där exponentiell teknisk utveckling i kombination med att världens största ekonomi fick en ny administration medförde att ekonomi blev den ledande maktfaktorn. Detta faktum består även 2026 och nu ser vi ett resultat i form av ökad hastighet.

Den osäkerhetstolerans som jag rekommenderat i tidigare trendspaningar har nu nått sin toleransnivå och den upplevda osäkerheten sjunker ju mer vi blir tillvanda och når en ny normal.

Det finns tre vetskaper; Det vi vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet.

Denna årliga trendspaning för 2026 på global nivå har som ambition att se mer än det som vid en första anblick verkar finnas att se. Tankar och fakta har jag hämtat från många varierande källor som jag helt subjektivt bedömt som trovärdiga och relevanta.

Observera att det är en spaning – det jag bedömer kommer att ske – inte nödvändigtvis det jag vill ska ske.

Utfall 2025

Låt oss börja med att kontrollera hur väl min trendspaning för 2025 fallit ut.

Glädjande kan jag konstatera jag fick rätt i min förutsägelse på följande områden:

– AI:s transformation av arbetsmarknaden och ökat elbehov (t.ex. agenter vanliga, jobbskifte till blue-collar).

– Geopolitisk fragmentering och protektionism (t.ex. US-Kina-spänningar, nya block).

– Inflationen sjönk stegvis.

– USA:s utträde ur Parisavtalet och mildrad EU Green Deal.

– Demografisk brist på arbetskraft trots migration.

– Politiska skiften i riktning mot bottom-up och minskat ESG/DEI-fokus.

– Teknologiska innovationer som AI-agenter och kvantum-chip.

– Regionala skiften med tillväxt i Indien/ASEAN och avtagande i Kina/Tyskland.

Inom följande områden stämmer inte min trendspaning 2025:

– Krypto-boom: trendspaningen förutspådde ihållande rekord, men 2025 såg en sen krasch och volatilitet (svängningar).

– Global oljeproduktion: ökade som väntat, men transitionen var snabbare med sol/vind som täckte ny efterfrågan.

– Global ekonomisk tillväxt: nära ~3%, men USA ledde mindre än väntat pga tullchocker; handel motståndskraftigare än prognos.

Övergripande

Årets trendspaning har fått sin tyngdpunkt på AI och USA av den enkla anledning att de två komponenterna tillsammans har stor påverkan vad som kommer att ske. Det är så jag ser det.

Vi befinner vi oss fortsatt i en disintegrativ fas, där äldre strukturer etablerade under industrins tillväxt på 1900-talet, faller isär, med geopolitisk fragmentering som följd. Det leder till en multipolär världsstruktur. Den geopolitiska fragmenteringen gör att var och en ser till sitt och vill säkra varuförsörjningen till sin närhet, vilket benämns nearshoring.

Samtidigt fortgår en exponentiell teknisk utveckling med AI i spetsen, där den extra hjärnkraften som produceras med AI ställs till världens människors förfogande, vilket leder till att den pågående förändring av styrningen från top-down till bottom-up förstärks ytterligare och ökar i hastighet. Creative disruption ökar i takt med den exponentiella tekniska utvecklingen och ger tillväxt av nya varor och tjänster i en sällan skådad hastighet. Everything, everywhere, all at once.

Hastigheten gör att framtiden anländer snabbare och blir svårare att förutse och generalisera. Långa planer och stora projekt står i kontrast. Konsekvensen blir att agila (snabba och lättrörliga) beteenden ger bättre direkt effekt, där anpassning till och nyttogörande av den tekniska utvecklingen kan ske kontinuerligt.

Hastigheten gör också att företagens livscykel går snabbare och vi kommer att få se flera företag inom bl.a. AI-sektorn som redan i år konsolideras.

Hastigheten i utvecklingen av AI leder till att många white-collar jobb kommer effektiviseras med minskat antal arbetstillfällen för white-collar. Det förhållandet kan för länder som har stora tjänstemannaskaror i kombination med utbildningssystem där ännu fler tjänstemän utbildas, leda till en situation med ”elitens överproduktion”. I en sådan situation ökar spänningar och arbetslöshet. Länder som tidigt inser utvecklingen och risken och justerar utbildningssystemen och skapar vidareutbildning och omställningsprogram på arbetsmarknaden har större chans att undvika arbetslöshet. Eller så kan länderna aktivt öka sin produktivitet med bibehållen arbetskraft och konkurrera med ökat välstånd. I förlängningen leder utvecklingen av AI till lägre behov av mänsklig arbetskraft.

Vi kan här identifiera fem megakrafter som driver den pågående förändringen, där speciellt AI är kapitalintensiv och kan bilda en kraft utan motstycke i både hastighet och storlek.

De fem megakrafterna är:

1) Demografiska skillnader
Världen är delad mellan åldrande och yngre ekonomier. Åldrande befolkning påverkar direkt hur mycket ett land kan producera och växa. Utvecklingsländer kan dra nytta av yngre befolkning och växande medelklass. I G7-länder och Kina förväntas arbetsför befolkning minska (t.ex. Kina minus 140 miljoner nästa 20 år), medan yngre länder som Indien (+120 miljoner), Indonesien, Mexiko och Saudiarabien växer. Åldrande saktar ned tillväxt, driver inflationen och ökar statsskulden generellt sett. Motkrafter är robotik och AI.

2) Digital disruption och artificiell intelligens(AI)

Möjligheten att förstärka produktiviteten genom AI är stor när arbetsuppgifter kan automatiseras, stora datamängder analyseras och hjälpa till att skapa nya idéer. För tillfället är AI-industrin framtung med stora investeringar i grundförutsättningar såsom datacenter och energi. Den digitala disruptionen går bortom AI, där AI har potential att bli snabbare och större än alla tidigare teknologiska revolutioner. AI är inte bara en innovation i sig själv, utan den har potentialen att innovera innovationsprocessen. När det sker kan innovationshastigheten accelerera, vilket då driver vetenskapliga genombrott för material, läkemedel och teknologi. Denna självförstärkande accelerations-loop är nyckeln till ett totalt genombrott och över alla gränser, där gränser suddas ut stegvis. Everything, everywhere, all at once.

3) Geopolitisk fragmentering

Försörjningskedjor som byggts upp efter andra världskriget i en globaliserad värld vrids stegvis om. Länder kommer favorisera nationell säkerhet och ekonomisk uthållighet. Vi har kommit in i en tredje världsordning efter den som gällt sedan andra världskriget, då världens största ekonomi (USA) fundamentalt återställer sina ekonomiska och geopolitiska relationer med omvärlden. NATO-medlemmarnas åtagande att stärka sina försvarsutgifter till 5% av BNP per 2035 följer på årtionden av låga satsningar på säkerhet.

4) Finansmarknadens framtid

En snabbt omvälvande finansiell arkitektur ändrar hur hushåll och företag använder kontanta medel, lånar, utför transaktioner och försöker tjäna pengar. Stablecoins har blivit en strukturell del av digitala finanser, ofta kopplade till USD och som stabilitetsförstärkare. Allt fler tar till sig stablecoins (kryptovaluta kopplad till stabil tillgång) och de blir del av vanliga betalningssystem i banker, mellan banker och mellan länder och människor. Gränser suddas ut. Everything, everywhere, all at once.

5) Övergången till en låg-fossil ekonomi

Övergången till en låg-fossil ekonomi förväntas leda till massiv omfördelning av kapital när energi-systemen görs om. Övergången sker när det är ekonomiskt fördelaktigt, vilket också beror av teknologi. Det handlar inte längre bara om kolväten, när en global tävling i AI och låg-fossil teknologi intensifieras. En återupplivning av industri- och handelspolitik som stöder inhemska företag har lett till ekonomiska snedvridningar, som t.ex. ett överutbud av batterier, solceller och elfordon. Lägre priser, drivna av politik, sporrar till implementering men urholkar lönsamheten, förutom på skyddade marknader. Beslutsfattare strävar efter att balansera energitrygghet, minskade koldioxidutsläpp, motståndskraft och överkomliga priser med ekonomisk konkurrenskraft. På kort sikt kommer dessa utvecklingar att begränsa den hastighet med vilken koldioxidsnål energi ökar sin andel av den globala energimixen.

Ekonomi

Den globala tillväxten för 2026 är prognostiserad till +3,1%

Enligt IMF, oktober 2025, är detta världens tio största ekonomier, med tillväxten 2025 samt den prognostiserade tillväxten 2026:

Rang	Land	BNP 2025 (biljoner USD)	Tillväxt 2025 (%)	Förväntad tillväxt 2026 (%)
1	USA	30,62	2,0	2,1
2	Kina	19,40	5,0	4,5
3	Tyskland	5,01	0,2	0,9
4	Japan	4,28	1,1	0,6
5	Indien	4,13	6,6	6,2
6	Storbritannien	3,96	1,3	1,3
7	Frankrike	3,36	0,7	0,9
8	Italien	2,54	0,5	0,8
9	Ryssland	2,54	0,6	1,0
10	Kanada	2,28	1,2	1,5
26	Sverige	0,66	0,7	1,9

Vi kan konstatera att USA’s ekonomi är i särklass störst, med en något ökande tillväxttakt, som kan komma att överraska med ännu högre tillväxttakt. Som god tvåa kommer Kina med en minskande tillväxttakt. Allra störst tillväxttakt har Indien, med sin yngre befolkning, även om den minskar från 2025. Tabellen ovan är återhållsam i sina siffror.

Indien har en BNP-tillväxt på 8,2 procent i Q2 för räkenskapsåret 2025-26, drivet av reformer och medborgarnas hårda arbete inom sektorerna tillverkning (8,2%) och tjänster (9,2%).

Inom EU förväntas den genomsnittliga tillväxten hamna på +1,4% och inflationen på 2,2% under 2026. EU är påverkat av de höjda försvarsanslagen till 5% av BNP.

Polen hade en stark ekonomisk tillväxt under 2025, och förväntas nå 3,4-3,7% av BNP under 2026. Inflation bör vara runt 2,4% och en statsskuld på cirka 58% av BNP. Allt detta trots en negativ befolkningsutveckling sedan 2016. Polen har ett centralt geografiskt läge i det Europa som utvecklas när Ukraina kommer att återuppbyggas.

Notabelt är att Sverige förväntas få högre tillväxttakt än sina Europeiska vänner i topp-10 av listan. Den prognostiserade tillväxten för Sverige varierar också uppåt, ända mot 3% hos vissa bedömare. Hushållens konsumtion kommer öka, lönerna håller sig normala och inflationen låg. Sveriges statsskuld i förhållande till BNP ligger på runt 20%, vilken kan jämföras med t.ex. Frankrikes 117%. Lägg därtill regeringens ekonomiska stimulanser med t.ex. sänkt matmoms från april 2026. Plumpen i det svenska protokollet är den fortsatt höga arbetslösheten.

Kinas tillväxt beräknas till mindre än +5%. Kinas börser har börjat 2026 hett. Bakom utvecklingen ligger Kinas satsning på att implementera AI och bli oberoende av utländsk teknik. Kinesiska aktier står fortsatt för en relativt liten del av globala finansportföljer. Kina har en djup fastighetskris och svag inhemsk konsumtion jämte åldrande befolkning och centraliserad exportberoende modell med överproduktion i förhållande till hastigt förändrade behov i marknaden.

Sammanfattande utveckling 2010–2025 för Kina

2010–2014 — Hög tillväxt, men fallande från ~10% → ~7%
2015–2019 — Stabilisering runt 6–7%, den så kallade ”nya normalen”
2020–2022 — Kraftig påverkan av pandemin → 2020 mycket låg, 2021 kraftig studs, 2022 åter mycket svag
2023–2025 — Stabilisering runt 4,5–5,3%, betydligt lägre än tidigare decennier men fortfarande högre än de flesta utvecklade ekonomier

Sammanfattande utveckling 2010–2025 för USA

2010–2019 — Relativt stabil tillväxt i intervallet 1,6–3,0% per år (genomsnitt ~2,3–2,4%). Långsam men stadig återhämtning efter finanskrisen 2008–2009.
2020–2021 — Hög volatilitet: recession (-2–3%) följt av mycket stark studs (+6%).
2022–2025 — Återgång till mer ”normal” tillväxt runt 2–3%, med viss avmattning 2025 jämfört med 2023–2024.

USA har under hela perioden haft betydligt lägre och stabilare tillväxt än Kina, med mycket mindre dramatiska svängningar (undantaget pandemiåren). Genomsnittlig tillväxt 2010–2019 låg USA på runt 2,3%, medan Kina låg på 7–10% under samma period.

I USA står ”The magnificent seven” (MAG7) bolagen – Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla för mer än 33% av SP500 (amerikanskt börsindex).

Den globala inflationen förväntas hamna på 3.2-3.5 % under 2026. USA nådde redan under december 2025 2,7% och kommer att nå 2% under året. Fallande energipriser, med olja i spetsen som kan komma ned till 55 USD/fat under 2026, pressar inflationen nedåt. De globala råvarupriserna förväntas falla till sin lägsta nivå på sex år under 2026.

I praktiken är FED (Federal Reserve) världens globala riksbank och är den riksbank som övriga riksbanker följer. USA’s val av ordförande till FED har därför stor vikt på världens räntor. Nuvarande FED-chef ersätts av ny FED-chef i maj 2026, vilket kommer leda till att FED sänker räntor och stimulerar därmed världsekonomin. Everything, everywhere, all at once.

I juli 2025 antogs GENIUS Act (Guiding and Establishing National Innovation for U.S. Stablecoins Act) som är en amerikansk federal lag som skapar ett regelverk för stablecoins, som t.ex. kryptovalutan USDC etablerad som en ”tokenized” USD, direkt knuten till USD. Stablecoins bildar brygga mellan traditionell finans till digital finans, där nationsgränser suddas ut.

Utöver stablecoins finns dessa typer av kryptovalutor, vars teknologiska bas är blockkedjeteknik, som är gränslös och direkt.

Native coins, är de grundläggande valutorna för en specifik blockkedja. De används främst för transaktioner, avgifter och säkerhet i nätverket. Stablecoins, är designade för att hålla ett stabilt värde, ofta knutet till en klassisk valuta som USD, för att minska volatilitet. Utility token, ger tillgång till specifika tjänster eller funktioner inom ett ekosystem, som en sorts digital biljett. Privacy coins, fokuserar på anonymitet och skydd av användardata, till skillnad från transparenta blockkedjor som Bitcoin. Meme Coins och Community-Driven Coins, används för att styra decentraliserade organisationer (DAOs) eller protokoll.

Utvecklingshastigheten inom de digitala finansiella systemen utmanar den etablerade kvartalsekonomin, där de ekonomiska mätpunkterna sker kvartalsvis. De nya digitala finansiella tokeniserade systemen medger kontinuerlig rapportering och utvärdering och ger stöd för agilt beteende. Everything, everywhere, all at once.

Politik

Efter rekordvalåret 2024 följde ett lugnare 2025 och 2026 blir även det ett lugnt valår. Utifrån ett svenskt perspektiv är naturligtvis det allmänna valet i september viktigt, men även mellanårsvalet i USA.

Följande nationella större val inträffar under 2026:

Danmark: har inte någon fastlagd valdag, måste kalla till folketingval senast november 2026
Uganda: Allmänt val (15 januari)
Portugal: Presidentval (januari/februari)
Costa Rica: Allmänt val president- och parlamentsval (1 februari)
Thailand: Allmänt val (8 februari)
Bangladesh: Parlamentsval, (februari)
Colombia: Parlamentsval (mars) och presidentval (maj)
Ungern: Parlamentsval, (9 april)
Etiopien: Allmänt val (juni)
Algeriet: Parlamentsval (juni)
Armenien: Parlamentsval (7 juni)
Sverige: Riksdagsval samt val till region- och kommunfullmäktige (13 september)
Brasilien: Allmänt val – president-, kongress- och guvernörsval (4 oktober).
Israel: val till Knesset (parlamentet), (oktober)
Bosnien-Hercegovina: Allmänna val, (oktober)
USA: Mellanårsval – kongressval till Representanthuset och delar av Senaten, samt guvernörsval i flera delstater (den 3 november)
Sydsudan: Parlamentsval, (december)
Gambia: Presidentval (december)

Makrotrenden är att stora städer röstar oftare för socialism, globalism, pacifism, höga skatter och för stora offentliga förvaltningar. Medan regioner och mindre städer röstar mera höger, landsbygd, lokalt, nationalistiskt och för mindre offentliga förvaltningar.

Den 3 november 2026 är det val till kongressen i USA. Oppositionen brukar stärka sin position i dessa mellanårsval och opinionsundersökningarna pekar på att detta val inte blir ett undantag. Republikanerna kan förlora sin majoritet i kongressen, såväl senaten som representanthuset, till Demokraterna, vilket kommer att försvåra för president Trump att genomföra sin radikala agenda. Den situationen kan medföra att presidenten påskyndar aktiviteterna för att hinna med så mycket som möjligt innan en kongress, med majoritet för Demokraterna, kan blockera.

Som motvikt till en Demokratisk majoritet i mellanårsvalet talar de positiva effekter som de amerikanska medborgarna avses få uppleva av OBBBA (One Big Beautiful Bill Act) med skattesänkningar, stimulanser och återbetalningar, som har potential att öka tillväxten utöver den prognostiserade. USA’s finansminister, Scott Bessent, som har stort förtroende inom näringslivet, påtalar de tre I (Immigration, Interest rates, Inflation) som samtliga sjunker som rent positiva ekonomiska faktorer. Everything, everywhere, all at once.

USA bryter ny mark och det sker med en radikal agenda i hög hastighet. USA’s president har tagit politiken in i agiliteten. Den amerikanska administrationen agerar för och i samklang med det amerikanska näringslivets framgång och för att USA ska växa i syfte att blockera en ny världsordning med främst Kina och Ryssland i spetsen.

Från min trendspaning 2021 lånar jag följande: ”Samtidigt är det värt att hålla i minnet den 50-åriga cykel där USA ungefär vart 50:e år genomgår ett ”defining moment”, en slags kris där mycket står på spel och rörighet uppstår. Efter att krisen passerat uppstår vanligtvis en ny blomstrande period. En sådan period förutses inträda runt 2030, efter att presidentvalet 2028 till slut blir avgörande.”

Noterbart är också att världens största ekonomi, USA, i år firar sitt 250 års jubileum den 4 juli. USA anordnar också Fotbolls-VM, tillsammans med Mexiko och Kanada, den 11-27 juni. Dessförinnan fyller president Donald Trump 80 år den 14 juni. Det kommer att firas! Everything, everywhere, all at once.

Och apropå födelsedagar fyller Sverige konung också 80 år den 30 april.

Och apropå Sverige och förestående riksdagsval kommer, enligt min bedömning, nuvarande regering att behålla makten, då oppositionen saknar reellt regeringsunderlag och innevarande regering har ett befintligt exekutivt underlag. Det går inte att utesluta att nuvarande regering kommer att regera i minoritet och söka stöd i varje enskild fråga.

Jan Stenbeck yttrade under 1980-talet: ”Måhända slår politik marknad. Men teknik slår politik.” Jag skulle vilja transponera det till år 2026: ”Måhända slår geopolitik världsmarknad. Men geoteknologi slår geopolitik.”

Politik är inte allt, men det påverkar.

Teknologi

Artificiell Intelligens

”AI är överallt, gör allting, på en och samma gång”, uttalade Nvidia’s (världens högst värderade bolag) vd Jensen Huang. Everything, everywhere, all at once.

AI-first är en strategisk positionering där AI blir kärnmotorn för innovation, beslutsfattande och värdeleverans, där AI går från att vara ett tillägg, en assistent, till att bli standard för problemlösning, förstärkning av mänskliga kapaciteter, och fundamentalt göra om processer, snarare än att bara automatisera de existerande. Det innebär ett skifte i ”mindset”, där AI prioriteras för att skapa och erbjuda nya möjligheter, snarare än att göra snabbare versioner av gamla uppgifter.

AI-utbyggnaden är framtung, med kostnader för infrastruktur, datacenters och el i första skedet inom techsektorn för att senare ge vinster inom andra sektorer. AI går fort och kan nå nästan samma utveckling som info&tech under 1974-2012 fast under halva den tiden. Everything, everywhere, all at once.

AI har gått från att vara ett tekniskt tema till att bli en genomsyrande kraft i alla processer, jobb och livsområden.

För att förstå balansen mellan investeringar och intäkter kan man likna situationen vid byggandet av en ny järnväg: Under de första åren (nuet) läggs enorma summor på räls och lok (hårdvara och träning), men det är först när tågen börjar rulla i full skala (med början 2026) som man faktiskt kan se om biljettintäkterna kan täcka de enorma byggkostnaderna.

AI-infrastruktur blir en central del av nationell säkerhetspolitik, vilket leder till massiva investeringar i datacenter och energi. AI-infrastruktur flyttar in i försvarsbudgetar.

AI står nu bakom omkring 40 procent av USA’s BNP-tillväxt och 80 procent av uppgången på den amerikanska börsen under 2025. Denna utveckling sprider sig över världen.

AI-revolutionen är människoskapad och därför kommer den rimligen att följa de mönster alla stora revolutioner har haft tidigare – extrema förväntningar, perioder av överinvestering, korrigeringar, realitetsanpassning och ny tillväxt.

Nvidias VD, Jensen Huang, beskriver hur världen just nu genomgår tre stora tekniska transformationer samtidigt. Den första transformationen är skiftet från CPU-baserad (Central Processing Unit) databehandling till GPU-accelererad (Graphics Processing Unit) databehandling. Den andra transformationen handlar om att generativ AI tar över där klassisk maskininlärning tidigare användes. Den tredje transformationen är AI-agenter med AI-tjänster som självständigt kan resonera, planera och använda verktyg.

Enligt McKinsey Global Institute kan 30 procent av de nuvarande arbetstimmarna automatiseras till 2030.

Fortsättningen ligger i när AI-bolagen i sig själva inte blir det stora, utan när teknologin flyttar från hyperscalers (stora datacenter) och chipproducenter in i traditionella industrier. För första gången på flera decennier står vi inför ett potentiellt brett produktivitetslyft. Everything, everywhere, all at once.

Risker är inte frånvarande: brist på datacenterkapacitet, regulatoriska krav och trög implementering kan bromsa utvecklingen. Ändå är riktningen tydlig. 2026 kan bli året då AI inte längre bara är ett teknologitema, utan en verklig intjäningsmotor för bredare delar av ekonomin.

Det som hände med programmerare (snabb adoption av AI-verktyg) kommer att sprida sig till kunskapsarbetare mer brett, såsom inom vetenskaplig forskning, juridik och akademi.

Elon Musk säger: ”Our goal is to bring a new AI chip design to volume production every 12 months. We expect to build chips at higher volumes ultimately than all other AI chips combined. Read that sentence again, as I’m not kidding.”

AI-teknologin är uppbyggd av flera lager. Energi som behövs för Chips som bildar Infrastruktur som driver Applikationer som behöver Data för att träna. Data är livsnerven i all AI-utveckling, men också största flaskhalsen, vilket kommer att uppdagas i de företag som har bristande datakvalitet.

AI kommer att genomsyra allt – alla processer, alla jobb, allt liv. Vi är inte där än, men vi går dit snabbt. Sedan kommer kvantteknologi ovanpå detta och accelererar förändringen ännu mer. Inte genom ett steg, utan genom en kontinuerlig acceleration. Everything, everywhere, all at once.

Senast runt år 2030/2032 kommer de artificiella hjärnorna att ha lika många neuroner som vår mänskliga hjärna. Då finns förutsättningen för att skapa neurala nätverk som till fullo kan imitera en mänsklig hjärna. När den kombineras med fysiska mekaniska robotar får vi en komplett humanoid.

USA’s president har undertecknat en presidentorder med namnet Genesis Mission, avsedd att bli starten på ett arbete med att bygga en statlig AI-plattform tränad på myndighetsdata. Syftet är att skapa AI-modeller och agenter som kan automatisera forskningsarbete och påskynda vetenskapliga genombrott. Everything, everywhere, all at once.

Tilliten och förtroendet brakar samtidigt samman. Människan behöver kunna bevisa sig som verklig. Vi har lyckats göra AI så lik människan att nu behöver vi göra oss olika AI. En rejäl utmaning. När mänskligheten utvecklar AI gör människan en spegelbild av sig själv, vilket kommer leda till att människan lär sig mer om sig själv.

Nvidia kommer att prioritera europeiska länder de kommande åren av den anledningen att investeringar i datacenter kommer att bli en del av NATO-ländernas försvarsåtaganden. För investerarna innebär detta att kapitalflöden kan ta nya vägar, och att europeiska teknologiprojekt och datacentersatsningar kan få en helt annan strategisk betydelse än tidigare.

En konsekvens av att stater blir de viktigaste kunderna är att hyperskalarna (de stora datacentren) inte längre kan räkna med att stå först i kön. Detta tvingar bolagen att göra något de redan har påbörjat: bygga sina egna chip och vertikala teknologiplattformar. Microsoft satsar på Maia, Amazon på Trainium, Google på TPU, Meta bygger MTIA och Tesla rullar ut Dojo. Kapplöpningen blir därmed inte bara teknologisk, utan strategisk. Everything, everywhere, all at once.

Det europeiska tech-ekosystemet har ett sammanlagt värde på cirka 4 biljoner USD, vilket är cirka 15% av Europas BNP. Europas saknar djup kapitalmarknad, enhetlig politik och självförtroende för att kunna konkurrera med USA och Asien. När Europa investerar cirka 44 miljarder USD under 2025, får USA ihop 177 miljarder USD enbart under de nio första månaderna. Hindren för Europa är: fragmenterad marknad (27 olika bolagsformer), brist på tillväxtkapital och rigida arbetsmarknadsregler. 2026 blir ett avgörande år.

Möjligheten finns med ”28th Regime” som är ett nytt paneuropeiskt bolagsformulär som gör det möjligt att starta och driva bolag under en enda juridisk ram (istället för 27 nationella). Det skulle dramatiskt kunna sänka administrationskostnader och förenkla skalning över gränserna. I det sammanhanget är det värt att nämna att Sverige sticker ut genom att ha en levande kapitalmarknad och med lätthet kunna starta eget företag vilket ytterligare gynnar Sveriges konkurrensfördel gentemot övriga Europa.

Vi kommer att få höra begreppet AI-ekonomin diskuteras flitigt framgent.

Övrig teknologi

Hjärn-datorgränssnitt (BCI): 2026 kan vi se tidiga tillämpningar av BCI inom områden som rehabilitering och förstärkt verklighet, vilket kan påverka hur vi interagerar med teknik.

Spatial computing ökar. Den blandar den digitala och fysiska världen, vilket gör det möjligt för användare att interagera med virtuella element som om de vore i den verkliga världen.

Vi kommer att höras talas om LPU (Language Processing Unit) och NPU (Neural Processing Unit) förutom CPU och GPU.

REM, Rare Earth Metals, består av 17 metalliska grundämnen som bryts till 70% i Kina och som processas till 90% i Kina. Det går inte att vinna över Kina avseende REM i dagsläget.

Elon Musks världsomfattande satellitnätverk Starlink växer för att distribuera internet och appliceras nu på flygplan vilket ger mindre luftmotstånd och lägre bränsleförbrukning med mindre antenner och väsentligt högre hastigheter på internet. I Sverige kan man ha Starlink på huset och få internet till hemmet, vilket pris- och prestandamässigt konkurrerar direkt med såväl 5G som FTTH (Fiber To The Home). Everything, everywhere, all at once.

Solid-state batterier är en efterlängtad produkt som är försenad. Demonstrationer av dem kan möjligtvis ske runt 2027, men massproduktion dröjer till efter 2030 enligt en prognos. Andra är mer försiktiga och ser 2030 som ett absolut optimistiskt scenario och 2035 som mer rimligt. Samtidigt säger sig ett finskt bolag, Donut Lab, har lyckats framställa ett Solid-state batteri som laddar fullt på fem minuter, håller för 100 000 laddningar, och behåller 99 procent av kapaciteten från minus 30 till plus 100 grader, redan under 2026. Det är mycket att bevisa.

Konsumentmarknad

Den globala demografin i världen pekar på en övergripande ökning av antalet människor på jorden från 2025 års 8,23 miljarder till cirka 10,2 miljarder runt år 2080. Den årliga tillväxttakten går successivt ner från +0,8% år 2026 till 0% runt 2080, varefter antalet människor i världen beräknas minska.

Värt att notera är att Kina redan år 2021 var nere på en årlig tillväxttakt om 0% och beräknas ha en fortsatt negativ tillväxttakt för att år 2080 vara nere på -1,5%. Ryssland fick en negativ årlig tillväxttakt redan 1992 efter Sovjetunionens fall och har sedan dess mestadels legat på minussidan och beräknas under hela århundradet fram till år 2100 fortsätta på minus. Sverige håller en positiv tillväxttakt fram till cirka år 2060. Om vi räknar bort migrationsflöden skulle Sverige redan år 2026 ha en tillväxttakt om 0%.

USA har en positiv tillväxttakt på cirka +0,5% och beräknas ligga på plussidan åtminstone fram till år 2100.

Summerat betyder det att det lyser rött avseende demografiskt tillväxt för både Kina och Ryssland redan nu och framgent, medan t.ex. Afrika, Australien, Indien och Nordamerika håller sig på plussidan.

Nedan kan vi se den prognostiserade befolkningsutvecklingen fram till år 2100 för de idag fem största ekonomierna i världen.

På Sveriges demografiska kurva nedan ser vi tydligt att år 2026 har vi väldigt många människor i 35-års ålder, alltså födda runt 1990.

När ett land har många människor i sin mest produktiva och omsättande ålder, 45-50 år, infaller oftast högkonjunktur. I Sveriges fall innebär det att vi nu, 2026, börjar klättra i konjunktur för att nå en topp runt 2035, varefter det går ganska brant utför. Notabelt är också den låga andelen 1-åringar, beroende på låg nativitet – en situation Sverige delar med många länder.

I grafen är det också värt att notera de mindre pucklarna med människor födda 1966 och 1946, som alltså firar 60 respektive 80 år under 2026.

Andrahandsmarknaden för lyxmärken i kläder växer tre gånger så snabbt som nyförsäljningen av lyxkläder. Stort utbud sedan stora försäljningar efter pandemin och med konkurrens från Kina är orsaken. Den s.k. ”läppstiftseffekten” är då människor under ekonomiskt hårda år tenderar att minska på lyxkonsumtion men öka konsumtionen av små överkomliga lyxartiklar, som läppstift, nagelpolering, parfymer och stämningshöjande småsaker, som fungerar som en förstärkare av ett normaltillstånd.

Mängden av User Generated Content (UGC) ökar stort, vilket är en del i den prosuming som Alvin Toffler påtalat sedan lång tid tillbaka. När alla kan ”lägga ut”, kan alla bli kändisar och när alla blir kändisar uppkommer kändisinflation, vilket minskar värdet av kändisskap. Everything, everywhere, all at once.

Sociala medier tar massmediers plats. Massmedierna får då tre reträttvägar, där statlig finansiering minskar, prenumerationsfinansiering minskar medan annonsfinansiering ökar. Utbudet av nyhetsbrev, podcasts och artiklar ökar stort och ger stort utbud, som leder till inflation av content (innehåll), där varje innehåll blir i sig mindre värt.

Röstmeddelande istället för text-messande i appar ökar. Istället för att pilla på skärmen pratar man in/spelar man in ett röstmeddelande, som skickas till mottagaren att avlyssnas där hen vill.

The Great Wealth Transfer, är när boomers, födda ungefär 1946-1964, som samlat på sig pengar, saker och när dessa värden ska föras över till kommande generationer. Samlingar av alla slag kommer att lösgöras och nå marknaden. Det föder nya affärer där företag erbjuder sig att hjälpa äldre att skala ned.

Kidult, är en vuxen person som gillar och köper saker eller ägnar sig åt aktiviteter som traditionellt ansetts vara för barn, som att samla på leksaker (t.ex. LEGO, figurer, gosedjur), spela datorspel, eller titta på barnprogram och -filmer. Det är en växande trend där gränserna mellan barn- och vuxenkultur suddas ut, ofta som ett sätt att hantera stress, skapa nostalgi och finna glädje, snarare än att vara barnslig i negativ bemärkelse.

Noctourism, (natturism) är en växande resetrend som handlar om att uppleva destinationer och naturen under kvällar och nätter för att få unika, stillsammare och mer intima upplevelser, som stjärnskådning, norrsken, tysta vandringar eller nattliga safarier, som ett avbrott från dagsljusets intryck och ljud. Det innebär att utforska det som händer efter mörkrets inbrott och dra nytta av mörkret som en tillgång för upplevelser som annars skulle vara svåra att få

En funktionstelefon eller feature-phone är en enklare telefon som bara har de funktioner som du behöver – främst att kunna ringa/prata och skicka sms. Det är en enkel trådlös telefon som passar bra såväl för seniorer som när den kallas ”dump-phone” av generation Z, för att de vill slippa aviseringar, oljud och pip. Vi kommer att få se fler varianter av dumb-phones i flera sammanhang.

Konsumenter idkar försiktighet, vilket är det nya normala. Konsumenterna är avtrubbade efter att ha upplevt pandemi, inflation och instabila priser. Samtidigt är konsumenten mer medveten, vilket gör att varje köp måste förtjäna sin plats. Köpare belönar återförsäljare och varumärken som levererar förtroende, personalisering och bekvämlighet.

Återförsäljarna blir de nya mediemogulerna. Retail Media Networks (RMN) omformar handeln genom att blanda shopping med reklam vid hyllan, i appar och över digitala kontaktytor. För konsumenterna ger RMN verkliga fördelar: personalisering, bekvämlighet och lojalitetsbelöningar, samtidigt som de tvingar återförsäljare och tillverkare att tänka om hur de ska skala upp.

Egna varumärken är fortfarande ett lojalitetsverktyg. Butiksmärken för t.ex. livsmedel är inte längre bara ”det billiga alternativet”. De är ofta där köpare ser det bästa värdet utan kompromisser, vilket ger återförsäljarna marginaler samtidigt som det sätter press på nationella varumärken att bevisa att de fortfarande hör hemma i konsumenternas varukorgar.

Sömlös handel är nästa gräns. Social commerce, Quick commerce och RMN smälter samman till ett enda ekosystem. Konsumenterna förväntar sig friktionsfria, personaliserade och omedelbara köpvägar – vilket höjer ribban för återförsäljare och tillverkare att leverera överallt, samtidigt. Everything, everywhere, all at once.

Nästa generations TV-skärmar är byggda av micro-LED som har lägre produktionskostnad än OLED och därför medger skärmar på 100 tum.

Vi kan förvänta oss fler fordon med självparkering och avancerade förarassistansfunktioner som handsfree, kollisionsundvikande, trötthetsdetektering och AI-assistenter i bilen år 2026.

Smarta glasögon 2.0, med online-språköversättningar, navigering med förstärkt verklighet och handsfree-åtkomst till AI-assistenter växer fram.

Wellness Tech, smarta speglar som kan mäta puls och mentala tillstånd samtidigt som de påminner oss om att ta medicin, och madrasser som analyserar sovställning och andningsmönster för att förbättra vilokvaliteten. Everything, everywhere, all at once.

Det första trådlösa strömöverföringssystemet (WPT) som kan överföra ström genom luften. Även om det kan dröja några år innan det här systemet är helt konsumentklart, är det en teknik vi sannolikt kommer att höra mer om under 2026.

Energi

AI-datacenter kan komma att förbruka upp mot 15-20% av all el i USA år 2030. Både Elon Musk och Jeff Bezos (Amazon) utvecklar idén att lägga datacenter i satelliter ovan molnen där solen alltid lyser för att få energi till AI.

Olja kan nå ett pris på 55 USD/fat under 2026, vilket direkt konkurrerar med andra energikällor.

USA och Saudi står tillsammans för ungefär 30% av den globala oljeproduktionen. Saudi vill bredda ekonomin bortom oljan och siktar på AI och datacenter. Saudis största oljebolag, Aramco, har preliminära avtal om 120 miljarder USD med amerikanska företag. Aramco vill göra USA till navet för bolagets gasexpansion. Aramco har också ingått partnerskap med Nvidia, Qualcomm och AWS. Det handlar om geopolitik och båda vill minska beroendet av Kina.

Analyser pekar på att den globala tillgången på batterier år 2030 kan bli tre gånger större än behovet. I Nordamerika beräknas kapaciteten fyrdubblas samtidigt som försäljningen av elbilar går trögare än väntat. Den stora frågan är nu om batterikapprustningen har sprungit ifrån verkligheten.

I november är det tänkt att EU:s nya utsläppsnorm Euro 7 ska börja gälla för nya bilmodeller och lätta transportfordon. Det handlar inte bara om lägre gränsvärden för avgaser. För första gången sätts även tak för partiklar från bromsar och däck. Elbilar påverkas också. Batterier ska klara minst 80 procent kapacitet efter fem år eller 10 000 mil, och 72 procent efter åtta år eller 16 000 mil. Krav som kan öka hållbarheten, men också utvecklingskostnaderna. Flera tillverkare har redan varnat för att detta kan slå igenom på bilpriserna.

COP30 misslyckades med att enas om en färdplan för utfasning av fossila bränslen. COP31 kommer att hållas i Turkiet, Antalya, i november 2026, där Australien kommer att vara värd och ordförande för förhandlingarna. Intresset falnar.

EU’s initiativ Green New Deal, som var en reaktion på Bidens IRA (Inflation Reduction Act), kommer att revideras. Med det följer att EU’s agenda Fit For 55 också kommer att revideras av EU, vilket i sin tur påverkar såväl EU’s som nationella klimatplaner. Det tänkta förbudet mot nyförsäljning av bilar med bensin- eller dieselmotor år 2035 har redan rivits upp.

Jordens globala medeltemperatur förutspås fortsätta att stiga med en acceleration av uppvärmningen till cirka 0,31°C per decennium. Medelvärde är en beräkning – inte ett mätvärde. Medelvärde har låg funktionalitet som målvärde. Den mest troliga utvecklingen inkluderar en tillfällig nedkylning efter 2024 års topp, driven av övergången från El Niño till La Niña, följt av en ny uppåtgående trend med en ny El Niño-period.

Fokus på engagemang för ”klimatet” avtar och ersätts stegvis med resurser och kapital som syftar att stärka motstånd och uthållighet mot kraftiga väderhändelser.

Sammanfattning

Vi rör oss mot en delvis ny värld där den som kan hantera accelerationen och se genom bruset finner de största möjligheterna. Everything, everywhere, all at once.

Om vi breddar synfältet kan vi se att 2026 är ytterligare ett år i raden i den period som karaktäriserar övergången från, enligt Alvin Toffler, Second wave med 1900-talets industriella löpande band, massmedia, politiska partier och en delad värld karaktäriserad av standardisering, specialisering, synkronisering, koncentrering, maximering och centralisering. Enligt samma Toffler är vi på väg in i Third wave där vi kortfattat kan säga att allt hänger samman och finns överallt och hela tiden här och nu 24/7/365 (Everything, everywhere, all at once), baserat på Glocal (global och local samtidigt), och Prosumer (producer och consumer samtidigt) med decentralisering, automatisering och delat beslutsfattande med minoritetsstyre och semi-direkt demokrati som några av de bärande elementen.

Tofflers idé om övergången från Second till Third wave överensstämmer med vetenskapshistorikern Peter Turchins dokumenterade forskning om att vi befinner oss i en ”disintegrative phase”, vilket blir den fas när Second wave faller samman följt av en växande Third wave. I Second wave gällde ”top-down” medan Third wave bygger på ”bottom-up”.

Om 2025 var som att stå vid en brusande fors och försöka förstå vart vattnet tar vägen, är 2026 året då vi inser att forsen inte bara rinner förbi oss, utan att vi har byggt turbiner som nu börjar ge ström till hela staden. Transformationen från Second wave till Third wave är inte längre något vi betraktar, utan den infrastruktur vi lever i.

År 2026 är ett år när fem megakrafter driver transformering och som sammanfaller med att världens största ekonomi, USA, genomför en egen radikal agenda. Sammantaget leder det till något som kan liknas vid en ”tipping-point”.

Harry S Dents konklusion i boken ”The Great Crash Ahead”, från 2011 där han argumenterar för att ”företagen måste köras bottom-up – inte top-down” renderade i devisen ”Everyone is a business, and every customer becomes a market”, vilket harmonierar med Third wave.

Därtill kan läggas den förutsägelse som George Friedman tecknade i boken ”The next hundred years”, 2009, om en ”pivotal election” (omsvängande val) i mitten av 2020-talet, vilket alltså kan vara valet av Donald Trump till president i världens största ekonomi.

Så, om du tycker det är frustrerande och rörigt kan du trösta dig med att du egentligen bara befinner dig mitt i stöket mellan två skeenden, Second Wave och Third Wave. Vad 2026 för med sig kommer vi att kunna avläsa 2027, vilket jag hoppas återkomma till i en ny trendspaning om ett år.

Jerker Pettersson, Januari 2026

Om du vill läsa några av böckerna jag nämner i sammanfattning följer här en lista med länk:

The Third Wave, Alvin Toffler – https://www.adlibris.com/sv/bok/the-third-wave-the-classic-study-of-tomorrow-9780553246988

The Great Crash Ahead, Harry S Dent – https://www.adlibris.com/sv/bok/the-great-crash-ahead-9781451641554

End Times, Peter Turching – https://www.adlibris.com/sv/bok/end-times-9780141999289

The Next 100 Years, George Friedman – https://www.adlibris.com/sv/bok/the-next-100-years-a-forecast-for-the-21st-century-9780767923057

Revolutionary Wealth, Alvin Toffler – https://www.adlibris.com/sv/bok/revolutionary-wealth-how-it-will-be-created-and-how-it-will-change-our-lives-9780385522076