Ett nytt decennium och en årlig trendspaning. En spaning är blott en spaning, en titt in i framtiden baserat på det vi tror oss veta. Det finns tre vetskaper; Det vi vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet. Sålunda finns det som vanligt väldigt goda skäl att inte alls vara säker på vad som ska komma att ske. Ett ord i tiden som beskriver en egenskap vi kan ha nytta av är att ha osäkerhetstolerans – att acceptera att vi inte vet allting. Med den osäkerhetstoleransen kan vi samtidigt se att det har aldrig varit så bra som det är nu.

Här är mitt förslag på vad det första året på det nya decenniet kan komma att innehålla på global nivå, med några små utvikningar framåt, där underlaget utgörs av ett flertal tidskrifter och böcker. Det handlar mycket om ekonomi och pengar, som vare sig vi vill eller ej är en gemensam global värdemätare.

Om jag har rätt i min spaning kan vi utläsa om ett år.

Håll till godo!

Övergripande ekonomiskt

Världens största ekonomi är den amerikanska på 22,3 triljoner US-dollar. På andra plats kommer den Kinesiska på på 15,3 triljoner US-dollar. På tredje plats finner vi Japan på 5,4, på fjärde Tyskland på 4,0 och på femte plats Indien med 3,2 triljoner US-dollar. USA och Kina är giganterna och därmed har de mycket stor inverkan på resten av världen.

Världsbanken menar att under 2020 kommer tillväxtländerna Argentina, Brasilien, Kina, Indien, Indonesien, Mexico, Polen, Sydafrika, Sydkorea och Turkiet att stå för en genomsnittlig tillväxt om 4,6%.

Länder med högst tillväxttakt under 2020 förväntas vara:
Turkiet, Brasilien, Ryssland, Italien, Mexico och Argentina.

Och bland länder med lägst tillväxttakt 2020 förespås:
Storbritannien, Thailand, Indien, Spanien, Saudi-Arabien och Japan.

USA förväntar sig 2% tillväxt med en arbetslöshet som ligger på 50-års-lägsta och innevarande period är den längsta med tillväxt sedan 1854. Ett rekord. Samtidigt finns risker bl.a. med Trumps handelspolitik. USA kan fortsätta glädja sig åt den rekordstarka köpkraft som amerikanerna har. Folkets skulder i relation till inkomsten är den lägsta på över 40 år och det privata sparandet är högt och konsumtionen växer med 3%. Consumer confidence som mäter människors känsla över ekonomin når nära historiska höjder i USA. Amerikanerna upplever helt enkelt god ekonomi. Likaså har Business confidence i USA ökat mycket. Ett modest handelsavtal med Kina skulle därtill kännas som ännu en lättnad.

Ändå finns risk för recession, frågan är bara när och troligen inte 2020. Enligt en undersökning är risken för recession i USA nu nere i 27% mot 50% under 2018. Och just i USA har ekonomi och politik blivit så hopflätade. Skulle t.ex. demokraternas kandidat Elisabeth Warren bli president förväntas marknaden sjunka.

90% av världens ekonomier växte långsammare 2019 än 2018. Samtidigt förutser Internationella Valutafonden (IMF) att 2020 ska ge något starkare tillväxt än 2019 främst beroende på att Brasilien, Indien och Ryssland förväntas göra bättre ifrån sig 2020 än 2019. Såväl USA som Kina får betala för handelskriget, men de stora förlorarna så här långt har varit Tyskland och Japan, som är så väl integrerade i och beroende av de globala handelsflödena.

Vad gäller Kina så förväntas de ha ”bara” 5,8% tillväxt, vilket är den lägsta tillväxten sedan början av 1980-talet. Kina använder sin penningpolitik till att förstärka ekonomin för att minska skadeverkningarna av handelskriget med USA. Men det tär och oron stiger över den kinesiska ekonomin.

De två ledande motorerna för den globala ekonomin är Handel och Teknologi. Det är de som driver utvecklingen framåt. Inom dessa två motorer finns två sorters krafter. Det är Pådrivande krafter och Söndrande krafter. Den första är innovativ och expansiv medan den andra är den som avvecklar det förgångna och ineffektiva beteenden, som inte längre kan konkurrera med nya beteenden till följd av innovationer.

De pådrivande krafterna som påverkar den globala ekonomin är:

– ökning av arbetskraftsstyrkan – kort sagt; vi blir fler människor på jorden
– innovation – vår mänskliga förmåga att lära oss och att kombinera nya kunskaper till nya nyttor
– expansion av kapitaltillgång – kort sagt; det finns gott om kapital
– politik som ökar produktivitet – beslut fattade utifrån att göra mer för mindre pengar, alltså effektivare
– avstånd till oroliga fronter – det faktum att gränsstriderna minskar och skapar utrymme att utveckla istället för att strida

Och de söndrande krafter som påverkar den globala ekonomin är:

– automationen, där maskiner och robotar övertar människors tidigare arbeten
– klimatförändringar, där global uppvärmning förändrar odlingsområden, vattentillgång och boställen m.m.
– digitaliseringen, där allt som blir digitalt enkelt kan dupliceras och distribueras
– populism , där den enkla förklaringen ersätter de mer komplexa orsakssambanden
– protektionism, den reflexmässiga tryggheten i det förgångna

Märk att såväl de Pådrivande krafterna som de Söndrande krafterna samverkar och driver utvecklingen framåt.

Kombinationen av globalisering och automation har skapat en prematur avindustrialisering. De länder som har många icke kvalificerade låglönejobb och en mindre välutbildad befolkning löper störst risk för en ekonomisk nedgång.

De förväntade klimatförändringarna, oavsett orsak, väntas också bygga högre risker rent generellt.

Populism är bättre på att identifiera problem än att lösa dem. Hög ojämlikhet, låg social rörlighet och hög arbetslöshet är stora bidragsgivare till populism liksom hög migration, hög brottslighet och svaga politiska institutioner.

Sverige, Schweiz och Danmark toppar rankingen bland världens länder med hög utbildningsnivå, öppenhet och effektiv styrning. Ja, så ser omvärlden på det. De länder som tar itu med de söndrande krafterna får det bättre, som t.ex. Danmark som investerar i arbetskraftsträning och stöd till undanträngda medarbetare, som har låg utbildning, vilket bildar en kudde mot effekterna av automationen.

Den stora utmaningen är Eurozonen där penningpolitiken har gjort vad den kan, men osäkert om det räcker. På den positiva sidan är att Europa inte ser ut att kunna påverka den globala ekonomin negativt under 2020. Det råder något av ett status quo där även Brexit ser mindre skrämmande ut.

När världsekonomin redan har rekordlåga räntor kan inte centralbankerna göra så mycket mer för ekonomin i respektive område. Istället är det upp till länderna själva att via den nationella budgeten påverka.

Bland de länder som ökar sin nationella budget mest finner vi:
Sydkorea, Ryssland, Italien, Kina, Tyskland och Storbritannien.

Bland länder de som minskar sin nationella budget mest ses:
USA, Mexico, Indien, Brasilien, Japan och Frankrike.

Enligt chefen för engelska centralbanken är de engelska hushållen och företagens ekonomi, budget och balans vid god hälsa. Likaså har det engelska finansiella systemet hög flexibilitet och hög beredskap för att hantera Brexit.

Energi

Klämd mellan klimatförändringar och energibehov försöker många skapa energi, men alla överger inte den fossila energin. Kina kommer t.ex. att öka sin energiproduktion med 129000 Megawatt, varav 43000 är sol och 33000 är kol.

Solenergi växer och går från early adopter steget till early majority i takt med sjunkande priser till att bli en självklarhet för alla som bygger.

I södra Frankrike pågår samarbetet ITER sedan 2006 finansierat av Kina, EU, Indien, Japan, Ryssland, Sydkorea, och USA. ITER står för International Thermonuclear Experimental Reactor där atomer ska fusioneras vid 150 miljoner grader Celsius. Beräknat år 2025 ska tester påbörjas och runt 2050 kan det innebära obegränsad utsläppsfri kraft. Alltså en helt ny form av kärnkraft där den ingående kraften förstärks 10 gånger. Om det lyckas kommer spelplanen för kraftproduktion att helt ställas om.

Politik

I USA är det presidentval i november och alla prognoser tyder på att Donald Trump kommer att inneha presidentposten även nästa ämbetsperiod förutsatt att inte recession infaller före presidentvalet.

Bland de länder där politisk osäkerhet kan komma att råda och där icke ordinarie politiska val kan uppkomma under 2020 bedöms följande länder aktuella:

Tyskland, med Angela Merkel som kanske inte orkar eller om SPD’s stöd minskar

Israel, där Netanyahu regerar med lågt stöd i parlamentet

Libanon, med stagnerande ekonomi och korruption

Spanien, som har en fragmenterad politisk karta

Storbritannien, även om Boris Johnson kommit förbi första steget i Brexit återstår flera steg

Sverige, om Januariöverenskommelsen likt Decemberöverenskommelsen spricker och regeringens budgetar faller i Riksdagen

Teknologi

Den stora drivkraften för 2020 stavas 5G.

2020 förväntas bli året för konsument gadgets alltå prylar, manicker och pryttlar. iPhone är redo för sin första version med 5G inbyggt, kraftfullare processor och bakåtriktade 3D-kamera. Kameran ska ge bättre uppfattning om plats i rummet och blir därmed ett underlag för applikationer för förstärkt verklighet (augmented reality). Det i sin tur är grunden för de AR-glasögon som är på väg och som har holografisk display i sina linser. Såväl Apple, Facebook som Amazon ska komma med AR-glasögon under 2020, säger de.

TSMC Taiwan Semiconductor Manufacturing Co har 74% av chips-marknaden för produktion av chips som är designade av någon annan, dvs. som inte egentillverkar. TSMC innehar alltså en kritisk position, vilket tillsammans med pågående handelskrig mellan USA och Kina gör att alla från Apple till Huawei håller på att ställa om och fundera ut var och hur de ska producera sina chips.

Cirka en tredjedel av Kinas produktionskapacitet för chips är på väg att flytta ut till Vietnam, Indien och andra platser i Asien. Samtidigt håller Kina på att försöka byta ut de amerikanske komponenterna mot egna, där Huaweis företag Hisilicon är bland de mest framgångsrika.

Microsoft ska komma med en Surface Duo byggd på Android och med Google Playbutik och två skärmar. Den kommer att få konkurrens av Samsung och Google själva med sin Pixel.

Google växer och dess grepp på hela nätet är stort och många påtalar dominansen. Undersökningar visar att en googling ofta leder till en länk till Googles egna produkter i första hand. Det är en signal till den antitrust som växer mot GAFA, Google, Apple, Facebook och Amazon för deras totala dominans. Faktum är att varje annons på nätet på något vis blir en del av Googles ekosystem i dagsläget. I USA har demokraten Elisabeth Warren en plan för en splittring av de mäktiga GAFA för att minska riskerna för en snedvridning av konkurrensen som hämmar utvecklingen och ger skador för främst mindre företag. Antitrustkrafterna kan komma att driva ned börskurserna på GAFA under 2020.

Det ärevördiga IBM har haft sjunkande omsättning i sex år och 2020 ser inte ut att bli något undantag. IBM satsar på hybrid-moln där motiven och fördelarna är att företagen kan dra nytta av de publika molnlösningarna och samtidigt ha känsliga och viktiga data på egna servers inom företaget. De försöker etablera en hybrid-moln-standard.

Konsumentmarknaden

Boeing förväntas få sin 737 Max i luften under 2020 för att börja beta av orderstocken på nära 5000 flygplan. Men frågan kvarstår om passagerarna vill flyga med en 737 MAX. Rådgivarna hävdar att de flygbolag som tänker flyga 737 MAX måste visa trygghet genom att t.ex. deras VD’ar ses flyga planet tillsammans med sin nära och kära. Först då skapas trovärdighet.

Elbilsförsäljningen väntas öka och Tesla, med Elon Musk i spetsen, kommer med Model 3 som blir Teslas första modell att tillverkas i Kina. Volkswagen satsar stort på elfordon efter debaclet med fusksiffror för utsläppen i tidigare modeller. Här gäller att ta nya kliv och med ID3 avser de skapa den tredje generationens folkvagn. Den första var den bekanta Bubblan, den andra är storsäljaren Golf och ID3 ska bli den tredje, är det tänkt.

Cannabis fortsätter att vinna mark med ytterligare legalisering. Reglerad och skattebelagd cannabisförsäljning ökar. De skadliga konsekvenserna av E-cigaretter eller vapers som de kallas och som används även för cannabis kan faktiskt leda till att klassisk rökning med den nya metoden heat-not-burn av torkade växtdelar växer. Heat-not-burn innebär att tobaken värms istället för bränns.

I kölvattnet av handelskrigen förväntas Kineserna köpa mer som är tillverkat i Kina, delvis drivet av patriotism. USA är oroliga för att det ska minska försäljningen av amerikanska prylar förstås. Huawei är det största smartphone märket med 37% marknadsandel i Kina. Apple har blott 7%, ned från 11% år 2012.

Streamingtjänsterna konkurrerar kraftigt. Netflix är den stora draken tillsammans med Disney, Apple, Amazon och HBO. Apple-TV har fördelen att den är gratis för alla som köper Apples device Apple-TV. Alla slåss de mot gamla linjära TV-kanaler och tipping point har redan passerat när de stora producenterna väljer att först distribuera på streamingtjänsterna och i andra hand på linjär TV.

När en lågkonjunktur kan komma att träda in berör den inte de lyxiga konsumenterna som har råd ändå. Likaså kommer lågprismarknaden att öka i kraft av konjunkturpress. Däremot kommer mellansegmentet, som varken är lyx eller lågpris, att bli stuck-in-the-middle, vilket vi redan kan se i t.ex. klädhandeln.

Vi kommer att få se mer laboratoriemat. T.ex. försöker man nu med att göra kyckling nuggets genom att ta extraherade celler från en kyckling och få dem att växa genom att tillföra växtbaserade celler. Fördelen är att mat kan framställas effektivare med mindre areal tagen i anspråk.

En automatiserad printer för att göra make-up i ansiktet tas nu fram. Den scannar och analyserar eventuella märken och applicerar rätt makeup för att dölja dem.

Med den globala uppvärmningen följer att odlingsområdena för vindruvor förändras. Ju varmare ju fortare växer det och druvorna mognar snabbare och riskerar att inte hinna ta åt sig alla smakämnen. Samtidigt leder sockret till högre alkoholhalt. Tack vare global uppvärmning kommer nya områden att bli utmärkta för druvodling. Världens vinkarta ändras. Enligt vissa prognoser kommer Idaho, Norge och Sverige kunna vara källan till de bästa vinerna år 2050. 2019 års vinskörd var bra och 2020 förväntas bli lika bra.

Sammanfattning

Alvin Toffler beskriver i sin bok The third wave, från 1984, hur vår civilisation förändras vid övergången från Second wave till Third wave.

Enligt Toffler befinner vi oss mitt inne i övergången från 1900-talets industriella samhälle (Second wave) med löpande band, massmedia, politiska partier och en delad värld karaktäriserad av standardisering, specialisering, synkronisering, koncentrering, maximering och centralisering.

I Third wave kan vi kortfattat säga att allt hänger samman och finns överallt och hela tiden här och nu 24/7/365, baserat på Glocal (local och global samtidigt), och Prosumer (producer och consumer samtidigt ) med decentralisering och delat beslutsfattande som några av ledorden.

Vi ser redan frukterna av utvecklingen i all den nytta allt fler människor på jorden kan tillskansa sig, med redan minskad undernäring, ökad livslängd, minskad fattigdom, sänkt krigsvolym, ökad frihet, ökad jämlikhet och ekonomisk tillväxt, som bl.a. Hans Rosling, Steven Pinker och Johan Norberg så väl beskrivit. Detta faktum i kombination med denna spaning gör att jag ser fram emot ett nytt år och nytt decennium där det finns all anledning att fortsätta säga: Det har aldrig varit så bra som det är nu, med osäkerhetstolerans.