2004

2004-11-18 Renässans för Service
Tillväxten i värdekedjan går vidare. SERVICE har på nytt blivit aktuellt. SOA (Service Oriented Architecture) är det senaste ordet för att på en övergripande nivå beskriva en företeelse där allt mer nytta och funktioner realiseras som färdiga “services” att brukas över “nätet”. Ett populärnamn för SOA är “Web Services”.

Som alltid när något nytt händer uppstår till en början nya ord vars innebörd inte alltid är glasklart. Betänk att för 10 år sedan var orden web och site tämligen obekanta.

Precis som de senaste tio åren inneburit en mognad för den lägre teknologin (IT) pådriven av Internet, spås den övre teknologin (system – IS) att genomgå samma mognad de kommande åren. Egentligen handlar det om att standardisera. Som exempel kan ges att lika naturligt som att det finns DNS på dagens nät för att katalogisera alla siter, ska vi med UDDI (Universal Description and Discovery Integration) katalogisera services.

“Allt har redan hänt och det mesta är ännu ogjort” har någon sagt. Efter att ha varit Fortran-programmerare för 20 år sedan, framstår det som att “subroutine” numera är en “service” på “nätet”.

2004-10-13 Höstens mode
Vid beskådande av vad som är på tapeten inför hösten finner vi ett antal ord som återkommer. Det första har redan nämnts längre ned på sidan – “2004-06-23 Digital konvergens”, dvs. att all information blir digital och smälts samman.

Som en nära nog logisk följd av detta finner vi ordet “integration”. Det räcker ju inte med att allt är digitalt. Om vi ska någon nytta av det må ju informationen integreras. Nu är det kanske inte riktigt så i första skedet, utan snarare så att de på kryckor gående “affärssystemen” är hopplöst ute tack vare sin höga kostnad och låga nytta.

Nu är det integration mellan olika system och moduler som gäller.I det enklaste fallet handlar det om rena meddelandeväxlar mellan t.ex. ordersystem och reovisningssystem. I andra fall handlar det om mer komplexa web-services. Integrationen syfar till att informationen ska flöda genom ett företags processer utan manuella ingrepp, dvs. ren och skär automatisering.

Det tredje modeordet heter “Sarbanes Oxley” och är beteckning på den akt som tagits fram i USA för de börsnoterade företagen att följa i syfte att INTE få en Enron-skandal igen. Denna akt slår även på informations-systemen angående deras säkerhet. Sarbanes-Oxley kan här stå modell för det allt ökande säkerhetstänkandet.

Det fjärde och sista ordet kan vi kalla “kontroll”, och slår i detta fallet mot den de senaste åren ökande trenden av outsourcing av IT-miljöer. Fler och fler vill nu ha kontroll över sina system. Datorerna (servrarna) i sig har blivit enklare och billigare. Tiden när man skulle konsolidera servers och lägga ut driften på entreprenad är snart till ända i denna form. Däremot kan vi tänka oss att den 1999 uppstickande ASP-tanken kommer igen mera. Men då pratar vi om service inte server.

Hösten 2004 kan således sammanfattas i : Digital konvergens, Integration, Kontroll och Sarbanes-Oxley.

2004-08-19 Produktivitet – effektivitet
Enligt EU’s statistikorgan, Eurostat, har USA en produktivitetsförbättring med 3,3% under 2004 medan mostvarande siffror för länder såsom Franrkike och Tyskland bara är hälften så stora. Vid en analys av varför det är på detta viset, visar det sig att USA spenderar cirka 4.4% av BNP i IT-lösningar i syfte att effektivisera, medan däremot t.ex. Frankrike och Tyskland spenderar cirka 2% av BNP i IT-lösningar.

Siffrorna är slående och visar på att i Europa är vi uppenbarligen inte lika villiga att investera i IT för att effektivisera som man är i USA. Enligt tidningen Business Week finns en kulturskillnad beskriven i “The US is a just-do-it-society, whereas Europe has more of a lets-think-about-it-society”. I tillägg menar tidningen att “in Europe, cutting IT spending is easier than laying of workers”, dvs. det är lättare att skära i IT-kostnader än att reducera personalstyrkan – något som förklaras med Europas lagar och regler på arbetsmarknaden.

Om vi vill öka produktiviteten bör vi alltså öka vår satsningar på automatiering för att öka effektiviteten och därmed erhålla en högre produktivitet. Teknologin finns, nya metoder och uppfinningar kommer varje dag. Vi behöver bara ta oss till dem och applicera i våra verksamheter. Se vidare tidigare aktualitet nedan om Digital konvergens.

2004-06-23 Digital konvergens
Det talas om “digital convergence”, dvs. när information, som kan mottas eller utges av våra mänskliga sinnen, helt plötsligt kan hanteras likformigt i rent av samma apparat. Ljud digitaliseras numera rent standardmässigt i såväl telefonisammanhang som vanlig radio och tv. Bild likaså. Ingen text utgiven i Sverige i såväl tidningar som böcker har väl undgått att i ett eller flera led vara digitaliserad. Denna text är inskriven digitalt och digitalt återgiven till dig käre läsare.

När vi nu kan smälta samman (konvergera) all information kommer den stora explosionen i att vi kan överföra den mellan människor och mellan maskiner tack vare nät av olika slag och på olika nivåer. Att återge respektive fånga informationen till/från oss människor exploderar på ljudområdet med små riktkänsliga mikrofoner och digital ljudprocessorer som ser till att endast det önskade ljudet överförs och störande brus och oljud filtreras bort. Högtalare kan görs allt mindre med allt större kapacitet och låta mycket trots att de är endast någon centimeter i diameter.

Likadant med bilden. Den kan fångas av en kameralins stor som ett knappnålshuvud och direkt komprimeras och justeras digitalt för att överföras till en platt skärm i vår telefon, dator eller tv. Produktionskostnaden för mikrofoner, högtalare, processorer, kameror och platta skärmar har sjunkit drastiskt till följd av långa serier. Denna den “digitala konvergeringen” äter sig in i allehanda situationer. Allt från febertermometrar, kylskåp, sängar, vågar, spisar till bilar har idag oftast en eller flera integrerade digitala enheter.

När nu näten flätar dem samman får vi ett flöde av information som vi tidigare hade åstadkommit manuellt på ett eller annat vis. Eller också hade vi inte det och också gått miste om mervärdet. Till “syvende og sidst” handlar denna utveckling om automatisering, som innebär att manuella handgrepp kan göras snabbare och kostnadseffektivare med digitalisering.

Detta är i sig inget nytt. Enda sedan första datorn på 1940-talet har det handlat om automatisering och tidvinster, vilket i sin tur kan generera ekonomiska fördelar. Tid brukar ju som bekant likställas med pengar (“tid är pengar”) i en ekonomiskt styrd värld, med begreppen tillgång och efterfrågan kontra människan som yttersta drivkraft. Så, vadå “digital konvergens” – det är bara ytterligare ett automatiseringssteg sedan den första ångmaskinen. Nu tar vi ett nytt varv. Härliga nya än mer automatiserade framtid. Då kan jag göra det roliga jag vill och automatisera det tråkiga.

2004-06-09 3G är här!
Operatörerna krigar och “ger bort” telefoner och abbonnemang. Så varför inte prova. Kan 3G va nåt? Sagt och gjort en LG-U8110 och ett tre.se-abbonnemang införskaffades. 2004-06-07 genomförde jag mitt första videosamtal med en kollega. Ja, det fungerar, till och med riktigt bra! Skärmen är ljusstark och tillräckligt stor för att en medelålders ska kunna se nåt. Ljudkvalitén kan heller inte klagas på.

Det var något speciellt – en dimension ytterligare – att se den man talar med. Det väcker mersmak. Förutom videosamtal fungerar möjligheten att via telefon hämta mail från sin traditionella e-mail-leverantör riktigt bra. Några powerpoint-bilagor ska man naturligtvis inte räkna med. Att svara på mail försvåras av det rudimentära sättet på vilket man med ett numeriskt tangentbord ska skriva in bokstäver. Det tar tid, men den uppväxande SMS-generationen kanske inte upplever det som besvärande. Den inbyggda webläsaren blir praktiskt sett inte användbar på de för PC-skärmar byggda hemsidorna. Att koppla ihop sin Laptop/Notebook med 3G-nätet via telefonen är dock en större utmaning, som inte låter sig göra rent intuitivt. Här verkar det finnas en del att göra.

Den inbyggda kameran i telefonen fungerar väl för både stillbild och video, men när man sen önskar föra över bilderna till sin dator är det stopp. Operatören envisas med att enda sättet att föra över filer är via sitt 3G-nät, vilket ju naturigtvis genererar intäkter för operatören.

Summerat känns det som att jag kommer att behålla denna telefon och dess abbonnemang. En inte oväsentlig del var att operatören ifråga, tre.se, erbjöd mig ett telefonnummer för 3G-telefonen som var snarlikt mitt nuvarande GSM-2G)-nummer – 2G: 070-5938827 3G: 073-5038827. Det gäller att minimera trösklarna för kunderna.

2004-06-01 Wiki – vad är det?
Istället för att skicka mail, som ju egentligen endast är en nutida variant av våra klassika brev med kuvert, skulle man ju kunna skriva på en websida, där alla kan läsa och skriva och ändra. Det är just det som är Wiki.

Genom att alla kan skriva och därmed bidra till arbetet sparar man tid, istället för att någon ska sammanställa all text genom att få den via mail och sätta samman allt och med mail distribuera ut det igen. Nog har vi väl mycket mail redan nu i inkorgarna. Prova gärna på Wikipedia. Välj ett ämne, artikel, rubrik och klicka på [redigera] i högerkanten så kan du direkt skriva in ditt bidrag. Lägg till det du tycker saknas. Det finns massivs med Wiki’s världen runt, t.ex: Twiki, Projekt Runeberg m.fl.Tekniken har funnits flera år, men först nu börjar Wiki ta fart.

2004-05-10 Integration och redundans
Integration och redundans är två ord som i viss mån står i konflikt till varandra. Ju mer som integreras ju viktigare blir det med redundans. När t.ex. nu talkommunikation integreras med datakommunikation i ett kommunikationsnät kommer ett avbrott medföra att vi varken kan “data eller prata”. Avbrott har vi på senare tid kunnat se genereras av illvilliga krafter som producerar virus. I dessa fall behövs redundans – något att falla tillbaka på. Traditionellt sett har ordet redundans haft hög status. Risken finns att vi, i den euforiska anda som framkallas av glädjen att kunna integrera, glömmer bort reservrutinerna.

2004-04-20 M2M
I en värld av förkortningar börjar nu ytterligare en visa sig. Vi har tidigare hört om B2B, B2C och C2C som förkortningar för affärsrelationer. Nu finns och M2M som beteckning för “machine-to-machine”.

Begreppet har drivits fram som en konsekvens av att möjligheterna för maskiner att kommunicera med varandra trådlöst möjliggörs genom ny teknologi. För er som läst notiserna nedan har vi lärt känna Wi-Fi, Wimax, Ultrawideband m.fl. Zigbee är nytt och bygger på väldigt små enheter som kommunicerar trådlöst med varandra och kan överföra mätdata från t.ex. sensorer för temperatur och luftfuktighet. Ett nätverk av Zigbee-enheter kan mäta en mängd puntker i en processindustri och trådlöst överföra informationen till en central punkt för monitorering. En orientering i vår trådlösa värld av teknologier finns i denna bild.

2004-04-16 Det händer i luften – igen!
Wireless Lan (WLAN) är egentligen Ethernet i luften. Ett “eternät” i luften låter ju logiskt. Som ni redan läst längre ned på denna sida, tog det fart för 2-3 år sedan i en första s.k. “hype”. Nu kommer det igen. Standarderna utökas och fler och fler grupper jobbar med nya definitioner och standards. Det liknar alltmer den tid när Internet började byggas, fast nu är det trådlöst. En av drivkrafterna är nu också att man ska kunna prata trådlöst, dvs. samma sak som med mobiltelefonerna. I raden av standards fastställda av IEEE inom området 802.11 är vi nu uppe i bokstaven “n”. 802.11n definierar en standard för trådlös överföring med verklig kapacitet på 100 megabit/sekund. Den hastigheten är 200 gånger högre än hastigheten på mitt vanliga Telia ADSL, som går på en tråd! Under 2005 väntas de första produkterna komma. Racet vi hade för ett antal år sedan med processorhastighet och hårddiskstorlek verkar nu ha fokuserat på hastighet i luften.

2004-04-07 Stordatorn lever
Den 7:e april 2004 är det jubileum. Det är 40 år sedan Big Blue lanserade en världsnyhet – IBM System/360, som kom att bli symbolen för stordatorn. Nyheten med dessa stordatorer var att de kunde göra flera saker “samtidigt”, dvs. kunde köra flera program. Det vi idag kallar för “multi-tasking” hette då “time-sharing”, dvs. man delade på den tillgängliga processortiden i stordatorn.

Än idag är dessa stordatorer, som i mångt mycket är efterföljare till System/360, ytterst viktiga och bedömningar gör gällande att cirka 70% av världens digitala information faktiskt skulle husera på dessa stordatorer.

Stordatorn var på sin tid helt leverantörsunik och källkoden var inte öppen. Idag ser vi samma sak med de servers som finns på företagen som inte heller har öppen källkod, dvs. världens “fönstertillverkare” äger koden. Hos den gamle stordatorleverantören lever dock stordatorn och troligen fortsättningsvis baserad på öppen källkod. Då blir det dags att bygga en stordator ånyo i 2000-talets tappning, vilket IBM håller på med under namnet Blue Gene som uppges innehålla 128000 microprocessorer i en dator. Det kan ses som en mängd servers integrerade. Det gamla uttrycket “time-sharing” heter numera “utility computing” och bygger på samma idé: “köp så mycket kraft du behöver”.

2004-03-29 ITIL och ITSM
Ju mer mogen en företeelse, vara eller tjänst blir, ju mer välförpackad kan den göras. IT och IT-infrastruktur har kommit en god bit på vägen mot det som på nutida engelska kallas “commodities”, vilket innebär att det är så vanligt förekommande att tillvägagångssätten är liknande för ett flertal företag/kunder.

Det engelska standardiseringsorganet “British Standard Institute” har satt ihop något som de kallar för ITIL (IT Infrastructure Library) som är en samling dokument som beskriver, utifrån s.k. “best practice”, hur ITSM (IT Service Management) kan eller ska bedrivas. Malldokument för SLA (Service Level Agreement), outsourcing-avtal m.m. tillhandahålls. Drivkraften är naturligtvis frågan: “varför uppfinna hjulet igen?” Mer om ITIL och ITSM finns att läsa här

2004-03-12 Standard i luften
GSM, 3G, Edge, Wi-Fi, WLAN – ja, många är de tekniska orden för nyttan att trådlöst kunna frakta information vare sig det är en röst eller en datafil. Trådlösheten i sig ger två fördelar, jämfört med icke-trådlöst; dels rörlighet – att jag inte sitter fast i väggen, dels att jag inte har någon kostnad för en tråd, då luft är “freeware”.

Således vinner jag en funktionell och en ekonomisk nytta. Nu är det ju inte alldeles säkert att jag vill ha dessa båda nyttor – jag kanske nöjer mig med en, t.ex. ekonomisk nytta. Låt säga att jag inte behöver ta någon kostnad för kablage mera. Det behövs ingen som gräver ned en fiber in i mitt hem. Det är just här som nya tekniska landvinningar som WIMAX och standard-initiativ som IEEE-802.16 kommer in. Ny teknologi skulle i detta scenario ersätta koppar och kanske fiber genom att kunna leverera 75 Mbps på upp till 50 km avstånd. Hissnande värden idag och framförallt långt från vad de förkortningar jag nämnde inledningsvis presterar. Att vår store processortillverkare tänker sig inkludera detta i sin produktstandard gör ju inte saken mindre attraktiv direkt.

2004-03-10 Snabbare, större, säkrare till lägre peng
Processorhastighet mättes i forntiden (1990-talet) i Megahertz. Idag talar vi om Gigahertz. Lagringskapacitet mäts Gigabyte. En gammal lag säger att effekten dubblas var 18:e månad. Vi ser nu ett priskrig på bandbredd. Dagens notering är 399:-/månad för 1 Megabit/sekund för företag.

Samma sak gäller webhotell och mail. Vad sägs om webhotell med egen domän samt 25 stycken e-mailkonton inklusive webmail-klient och virustvätt av mail för 125:-/månad !? Nu kan då de stora redan etablerade IT-företagen inom respektive område säga – “Ja, men det är inte samma kvalitet och kapacitet”. “Jo, det är det – i flera fall bättre.” Samma situation har utspelat sig tidigare i historien. Det finns åtskilliga exempel på företag som inte finns längre därför att de inte vågade inse den s.k. “low-end-disruption” de blev utsatta för. Det kommer alltid någon annan och presterar något som är “tillräckligt bra” (good enough) och som därmed blir volymsäljaren. Jag ser ett flertal som lever farligt då de tar fyra gånger så mycket betalt för samma nytta samtidigt som de inte fokuserar kundernas behov