2003-12-17- Hur är det nu med Linux ?
Blir det nåt ? För att ta reda på det gäller det att gå från ord till handling. Ett stycke kartong med SuSe Linux-9.0 införskaffades för 549:-. Därefter drogs en 5 år gammal PC fram ur förrådet. CD-skivan från kartongen monterades i PC’n och på med strömbrytaren. En timma senare har datorn gjort sig klar.
Vad hade då hänt ? Jo, den hade givit mig ett Office-paket, anslutning till det lokala nätverket inklusive Internet, anslutning till kontorets skrivare, en web-browser och en e-mail-klient samt en massa annat jag inte har användning för just nu, men kanske framöver.
Om jag skulle ha köpt licenser från den dominerande leverantören skulle jag enligt prislistan ha fått betala drygt 7.000:-, dvs. nästan 13 gånger så mycket. Så längt är allt bra. Men nu ville jag ju köra SPCS Skattepprogram också och de går ju inte, eller ?
Efter lite trixande visar det sig att i Linux SuSe finns en s.k. Windows-emulator, som gör att jag faktiskt kan installera och köra SPCS Skatteprogram. Det funkar, om än med lite fixande. Slutsatsen är att ”det tar sig”, men fortfarande är det en lång bit kvar innan ett helt företag ger sig på att etablera Linux på skrivborden. En inte helt oansenlig initial kostnad torde uppkomma, när alla ska lära sig något nytt jämfört med vad de har på hemdatorn.
2003-11-02 – IP-telefoni
Många har i flera år viskat ”IP-telefoni” i mitt öron, men hittills har det inte funnits något ”business-case” som talar för IP-telefoni. Hela tiden har ordet ”växel” figurerat som en central instans som ska koppla samtal.
Som en direkt efterföljare till det välspridda Kazaa har nu Skype kommit. Det är IP-telefoni i praktiken. Skillnaden mot tidigare varianter med ”växel” är att här kopplar man sig till en ”site” som vet var den jag vill tala med befinner sig. ”Siten” ordnar så att vi kopplas samman, därefter kan ”siten” (f.d. växeln) kopplas bort. På nutida IT-språk kallas detta för P2P (peer-to-peer). Nettoeffekten är att jag kan prata gratis med alla som är anslutna till Skype.
Anslutningen, dvs. rätten att få vara med i Skypes ”telefonkatalog” är i nuläget gratis. Det påstår att de nu har drygt 2 miljoner ”abbonnenter”. Prova själv. Ladda ned klientprogramvaran från Skype. Ljudkvalitén är riktigt bra och den går förbi alla brandväggar. Huka sig må den säkerhetsmedvetne.
2003-09-26 – Push-to-Talk
Allting går igen. Nu kommer 70-talets ”snabbtelefon”, som vissa av oss minns som en nödvändighet på ett då modernt kontor. Tryck-ned-och-prata, eller som det heter på amerikanska push-to-talk”.
Skillnaden mellan 70-tal och 2000-tal är att nu är den trådlös, precis som mobiltelefonen. En trådlös snabbtelefon har ju samma funktion som ungdomens walkie-talkie. Walkie-talkie hade räckviddsbegränsningar, vilket inte ”push-to-talk” har, då det nyttjar samma nät som dagens obiltelefon.
Sålunda kan du med ”push-to-talk” prata i walkie-talkie med din kollega som för tillfället befinner sig i t.ex. Australien !
Kan vi ana att dagens unga kan vara sugna på walkie-talkie i ny förpackning ? Förutom detta är en push-to-talk det som många yrkesgrupper redan har idag och behöver modernisera, likväl som många yrkesgrupper inte har det pga. ekonomiska skäl, men skulle ha nytta av. Se på www.fastchat.com och www.nextel.com
2003-09-04 – IT är moget
Alla begreppen såsom PC, Windows, servers och nätverk är mogna. Mogna produkter blir vanliga. Vanliga produkter kallas på amerikanska för ”commodities”. Commodities görs i volym och får lägre pris per enhet. Och framförallt – de fungerar !
Sålunda är inte PC, servers och nätverk någon ”stor sak” längre. De fungerar. Istället riktar vi nu vårt fokus på systemen. Det handlar om de system som genom tiderna har kallats för administrativa system, ekonomisystem, OFL-system, MPS-system och senast affärssystem.
Under IT-erans högtid fick dessa klassiska system stå tillbaka och flera av dem har levt lugnt i skymundan och därmed dragit på sig en ”underhållsskuld”. Nu är det dags att ta itu med systemen, vilket en IS-enhet inom företagen lämpligen gör. IS är egentligen den tidigare systemavdelningen som återuppstår i ny tappning. IT-enhet får under tiden ligga lågt.
2003-07-10 – CIO
Nya företeelser kräver nya namn. I vår alltmer globala värld ger engelsk-amerikanska uttryck influenser. I raden av ”chiefs” börjar nu CIO alltmer växa i Sverige.
CIO står för Chief Information Officer och ska inte förväxlas med vårt svenska ”informations-chef/direktör”. CIO är helt enkelt en korsning mellan vår svenska IT-chef och marknadschef/försäljningschef. Vi kan se det som ett bevis på att IT inte främst är teknik. Det handlar om affärsnytta. CIO’s viktigaste roll är att se till att företagets affärer drar nytta av teknologin. Affären behöver (demand) IT-nytta, som tillhandahålls (supply) av IT-producenter. Sålunda är det oviktigt
om det är GSM/GPRS/ Bluetooth eller WiFi som teknologi i botten, så länge priset och nyttan för den är korrekt – kundnytta = affärsnytta/pris.
2003-05-27 – WiFi
Har ni hört talas om WiFi ? Det är en förkortning för Wireless Fidelity och innebär egentligen Wireless Local Area Network (WLAN). Grejorna säljs på närmaste hemelektronikaffär och gör att jag får ett trådlöst nätverk hemma eller på kontoret.
Tågoperatören Linx och flera flygbolag, t.ex. Lufthansa, har börjat med att erbjuda åtkomst till Internet över WiFi. Tekniken är billig och relativt lätt att installera. Företaget Vivato har nu tagit fram en lösning som ökar räckvidden från några hundra meter till nära 4 km.
Räckvidden börjar nu konkurrera med hittills gällande tekniker såsom GSM/GPRS/3G. Andra företag har tagit fram trådlösa telefonlurar som kan transportera tal över WiFi och vips har IP-telefoni fått en ny plattform. Som vanligt inträder en ”hype” i början av något nytt och alla tidningar skriver om företeelsen. Det speciella i denna ”hype” är att det faktiskt är verklighet och liknar en underground-rörelse i sin utbyggnad. Titta bara i en av databaserna (NodeDB) för att se var närmaste WiFi-punkt (HotSpot) ligger.
2003-04-28 – Notebooks
Försäljningen av Notebooks ökar. Den stora processortillverkaren har gjort en processor som drar mindre ström. På alla Notebooks finns s.k. USB-uttag. Till dessa finns numera en mängd små prylar att ansluta. Vad sägs om ett extra minne på uppåt 512 MB ? Kan det vara ersättare för disketten, som verkar flyttat ut från Notebookens låda ? Eller kanske en 5 cm liten pryl som gör att din Notebook blir en TV- och radio-mottagare. Naturligtvis finns också en liten pryl som gör att din Notebook kan ansluta sig via Bluetooth till din telefon, som naturligtvis har GPRS inbyggt. Helt plötsligt har du ett paketförmedlat nät hela vägen från Internet till din bildskärm. Tillverkarna av platta TFT-skärmar får lägre produktionskostnad. Volymen av nätverkskort för WLAN ökar. Kommer ni ihåg för två år sedan då bokstaven ”m” gällde för allt och alla? Nu håller allt på att bli mobilt.
2003-03-24 – HotSpot
WLAN, Wi-Fi mobilitet och trådlöshet. Ja, det finns många ord. Alldeles uppenbart är att den enkla teknologin med Wireless Local Area Network (WLAN) vinner mark när datorernas processortillverkare nu inkluderar WLAN i processorkretsen.
Att teknologin i grunden bygger på det ”eternät” (Ethernet) som idag är grunden för alla våra nätverk, gör ju inte saken mindre trovärdig. Produktionskostnaden för teknologin blir låg och effekten och nyttan blir hög nar jag upptäcker att jag kan nå ”nätet” från min Notebook/
LapTop var jag än är.
Denna företeelse kallas HotSpot’s och växer för var dag. Se t.ex. på www.stockholmopen.net , www.homerun.telia.co, www.defaultcity.net. Det finns de som menar att WLAN har magnituden av ett paradigmskifte. Framtiden får utvisa, men helt klart är att det ger hög nytta till låg produktionskostnad. Det är också mycket lätt att anlägga en egen HotSpot för sitt eget företags nätverk på kontoret, eller varför inte på hemmakontoret. I takt med bättre batterikapacitet och lättare Notebooks kan du röra dig fritt.
2003-01-25 – Linux lever
Linux lever – större än nånsin. De stora datorleverantörerna (ni vet vilka) propagerar för Linux på sina servers. Enligt samstämmiga internationella undersökningar ökar andelen Linux-servers kontinuerligt.
Det som driver är låga kostnader och hög driftsäkerhet. Själva utvecklingen av produkten har en idealistisk bakgrund och hejas fortfarande på av intresserade yngre människor. De större tillverkarna har satt in en allt större del av sin personal i Linux-utvecklingen. Vissa bedömer att det enda hotet mot Linux är ken kulturella krocken mellan idealistiska arbetare och affärsvärlden.
Windows-skrivbordet är ännu ohotat, men om jag ser till det egna företaget så är file-servern en Linux-server liksom brandväggen. Varför det ? Jo, för att det var så enkelt och för att det fungerar så bra, utan avbrott.