Höghöjdsspaning.
Som representant för den del av mänskligheten som upplevt fyra datorgenerationer, stordator, minidator, persondator och nu molndatorn, som jag väljer att kalla det, väcks intresset när någon talar om tre datorskiften. Att denna någon är självaste IBM med 101 år på nacken gör inte intresset mindre. Att få 100 års översikt ger en möjlighet till höghöjdsperspektiv.
Det första skiftet sträcker sig från sekelskiftet 1800/1900-tal och ett halvt sekel framåt. På engelska betecknas det tabulating, med vilket menas rent mekaniska maskiner som kunde sortera och summera information med hjälp av hålremsor och hålkort. Maskinerna kunde inte programmeras i egentlig mening utan justerades med mekaniska verktyg. Bokföringsmaskiner från 1930-talet och mekaniska räknemaskiner från Åtvidaberg tillhör detta skifte.
Det andra skiftet kallas för programable och har sitt fotfäste i de första programmeringsbara maskinerna på 1960-talet. Mekaniken är ersatt av elektronik som erbjuder både processeringskraft och minne. Datorgenerationerna stordator, minidator och persondator ingår i det andra skiftet.
Nästa skifte, det tredje, som vi är på iväg in i kallas cognitive systems eller systems that learn. Till skillnad från sin föregångare har de en förmåga att lära sig själva och skapa logik utifrån den grundläggande programmeringen. Vi har ännu bara sett början i de robotar som tas fram i laboratorierna eller de människolika attributen i form av tjänare som vi kommer i kontakt med per telefon och smartphone.
Och när jag ändå idkar höghöjdsspaning på teknologiområdet är det tillfredställande att konstatera att den berömda Moores lag inte kommer att sluta gälla. Moores lag säger att var 18:e månad fördubblas antalet transistorer per ytenhet, vilket det har gjort sedan 1970-talet och givit allt snabbare och kraftfullare processorer. Med gällande material, kisel, kommer lagen att gälla åtminstone fram till år 2019, alltså 6 år ytterligare. Därefter spås nya material, som till exempel grafen, ha utvecklats att ta vid där kisel inte går längre, så att Moores lag kan fortsätta gälla om än i omdefinierad form.