Nya aktörer. Samma mönster.
På 1970-talet blev det stora protester från stordatormänniskorna när företagen helt plötsligt själva kunde skaffa sig en minidator i en egen liten datahall. Företagen skulle inte klara detta språng och säkerheten skulle hotas, enligt stordatorfolket. Friktionen mellan datorgenerationerna var uppenbar.
Under 1980-talet växer antalet minidatorer inom företagen. När regionskontoren också ville skaffa sig en sådan där minidator som huvudkontoret redan hade så blev det friktion inom företaget. Huvudkontoret påtalade hur osäkert det skulle bli och ifrågasatte hur regionkontoret skulle klara av sin nya dator. I sinom tid blev det minidatorer till alla regionkontor och även ibland avdelningskontor eller lokalkontor. Av stordatorerna blev det nästan bara IBM kvar.
Förra millenniets sista årtionde inleddes med persondatorerna och deras nätverk. Minidatorfolket påtalade hur osäkert det skulle bli och ifrågasatte hur användarna skulle klara detta. Enskilda enheter inom företaget skaffade sig en eller flera PC och kopplade ihop dem till dataavdelningens fasa. Friktionen mellan fribrytarna och datafolket osade. Minidatorerna försvann och kvar blev på sin höjd Hewlett-Packard.
År 2000 rådde total IT-hysteri kontra domedagsprofeternas tro på att Y2K-buggen skulle slå till och världen skulle stanna. Friktionen mellan optimister och pessimister var påfallande. PC’n har blivit vardagsmat, internet en naturlighet och data blev IT. Värlen överlevde Y2K.
När milleniets andra decennium börjar har de färdiga tjänsterna och nyttorna på nätet gjort entré och vuxit. Små teknologiska prylar som man, snart sagt alla, petar på med pekfingret ger direkt åtkomst utan märkvärdigt krångel. Företagens IT-avdelningar med fingrarna långt ned i Microsoft-myllan påtalar hur osäkert det ska bli och ifrågasätter hur supporten ska fungera. Friktionen mellan den vanliga människan och IT-avdelningen har aldrig varit tydligare.
Och där är vi nu. Vi vet hur det ska komma att gå och friktionerna bestå.
Hur hanterar men en friktion? Jo, genom att först inse att friktion råder, sen genom att kommunicera och förklara varför det är friktion med och mellan parterna så att de i sin tur inser vad som är på väg att hända och enas om framtiden utan friktion.