“The long tail” heter en bok skriven av Chris Andersson. Den handlar om att sälja mindre av mer.

Nedan följer en kort sammanfattning av budskapet i boken.

Hittills har fokus legat på storsäljare. På det mesta populära. På “hitarna”. Främsta anledningen är att det är svårt att distribuera många varianter av en vara och att samtidigt nå en för kunden godtagbar ekonomi.

Med digital teknologi och framförallt Internet har reglerna för vad som kan säljas med lönsamhet ändrats. Det hela liknas vid en svans, där svansens huvud är storsäljarna och svansens ändlöshet är de varor som säljer i några få exemplar. Det är den långa svansen, som förut alltså var kort.

Den långa svansens teori är i dagsläget applicerbar på immateriella varor såsom musik, bild, film, text och programvara.

Den långa svansens tre krafter består av

1. Gör det

2. Få ut det

3. Hjälp mig hitta det.

En demokratisering sker in om varje kraft. För att “göra det” har verktygen demokratiserats. Nära vem som helst kan ha en digital videokamera eller en världstillgänglig blogg.

För att “få ut det”, dvs. distribuera det finns aggregatorer som t.ex. Amazon, eBay, iTunes m.fl. och i Sverige har vi som ett miniexempel det enkla blocket.se.

För att “hjälpa till att hitta det” dvs. att koppla samman utbud och efterfrågan används filter som t.ex. Google, bloggar, rekommendationer, selekteringmöjgliheter på t.ex. Amazon m.fl.

Skillnaden mellan producent och konsument har suddats ut. Vi har redan hört ordet prosumer. Den som både tillverkar, modifierar och konsumerar. Bloggare läser som regel mycket och sedan kommenterar de andras bloggar för att också skapa egna artiklar.

Vi har som regel i arv ett knapphetstänkande, vilket har sitt ursprung i den produktbrist som har rått historiskt. Idag är det faktiskt tvärtom. Det är kundbrist. Alla produkter finns. Åtminstone så länge marknadsekonomi får råda.

Vanliga fällor pga. knapphetstänkandet:

– alla vill bli stjärnor

– alla gör det för pengarna

– om det inte är en hit är det en flopp

– den enda framgången är massframgång

– “direkt till video”=dåligt

– “egenpublicering”=dåligt

– “independent”=”de fick inget skivbolagskontrakt”

– amatör=amatörmässigt

– säljer lite=låg kvalitet

– vore det bra skulle det vara populärt

Vem har bestämt att TV-program ska vara 30 minuter långa?

En vedertagen praxis pga. en distributionsteknologi.

Den långa svansens regler:

1. Gör allt tillgängligt

2. Hjälp mig hitta det

Sänk kostnaderna

1. Flytta lagret långt in, eller långt ut

2. Låt kunderna göra jobbet

Tänk nischat

3. En distributionsmetod passar inte alla

4. En produkt passar inte alla

5. Ett pris passar inte alla

Släpp kontrollen

6. Sprid information

7. Tänk “och” inte “eller”

8. Lita på att marknaden kan göra jobbet

9. Förstå styrkan i det som är gratis