Den som kan datorhistoria vet vad som komma skall.

Alltsedan datorns födelse har nya uppfinningar tillkommit. Och för varje gång de nya modulerna väl grupperats och samlats har det funnits behov av att slå ihop dem under ett tak. Ett begrepp.

Först hade vi datorn som bara kunde köra ETT program. Sen kom behovet av att köra flera program i datorn. För att sköta om denna flerhänthet behövdes något överordnat. Det komma att kallas operativsystem. Det fanns några olika typer av oeprativsystem. Time-haring, resource-sharing, virtuell maskin m.fl.

Sen kom nätverken. Datorerna med sina operativsystem knöts samman i nätverk. Först enstaka lokala nätverk, som kunde leva ett anarkistiskt och tämligen oordnat liv. Sen blev nätverket större och då behövdes fler protokoll och regler och till slut benämndes alla dessa moduler för nätverksoperativsystem. Exempel är Novell, Lantastic, Banyan-Vines. Det vinnande nätverkoperativsystemet blev Internet, med alla dess protokoll såsom TCP/IP, FTP, HTTP m.fl.

Vad är då nästa område?

Som en påbyggnad på nätverken ser vi idag SOA – Service Oriented Architecture. Det utvecklas många moduler under benämningen SOA och för att hålla ordning på allt behövs…vadå? Jo, ett operativsystem. Ett SOA-operativsystem – ServiceOperativSystem – SOS. Frågan är nu vem som blir först att tillhandhålla det.