För varje såld iPhone säljs fyra Android-telefoner. Android sprider sig som den öppna plattform det är.

Android används till mycket mer än telefoner och plattor. I espressomaskiner, i kylskåp, i videokonsoler, i robotiserade skördetröskor. Android håller på att bli de facto standard för det som beskrivs om internet of things – när sakerna och prylarna ansluts till internet direkt.

Android har samma mentala DNA som Linux och WordPress som sprider sig som en präriebrand.

Android är inte bäst. Android är som VHS, som vann över Betamax och VCR en gång i tiden.

NASA har börjat använda Android i satelliter och i infotainmentsystem i våra bilar finns Android som motor. Det blir Android överallt. När nya prylar, saker, enheter uppfinns blir det en självklarhet att de ska vara Android-kompatibla. Android är på väg mot sin tipping-point där Android blir den gemensamma naturliga nämnaren.

Och det kommer att pågå tills någon gör något nytt och bättre.

Se 12 bilder från 30 minuters trendspaning från en företagskonferens i maj 2013.

Vi talar om ”Relaxing at the speed of change”, 100-års-perspektivet, Do-It-Yourself och Människofokus samt några konkreta kostnadseffektiva nyttor att fånga direkt.

Klicka här för att starta presentationen i nytt fönster

Det är först efter att ha provat Prezi som Powerpoint och dess jämnåriga känns urgamla. En känsla av samma karaktär som infann sig efter att ha använt en Smartphone (iPhone/Android) någon timma för flera årsedan.

Med Prezi kan jag utgå från en helhet och därifrån zooma in, eller ner, på detaljerna som bygger helheten. Jag stannar i samma översiktsbild och beser delarna i den ordning jag bestämt som presentatör.

Med den naturlighet som är självklar 13 år efter 1900-talets slut kan jag dela min presentation med andra och jag kan ”köra” presentationen för åskådarna över nätet, i direktsändning, utan att behöva dela skrivbord eller session eller något annat i något konferensystem. En injudan via mail med en länk fungerar alldeles utmärkt. Enkelhet i sin prydo. Presentationerna har flyttat från datorn till nätet.

Som exempel väljer jag en presentation med namnet WordPress Introduction.  Naturligtvis finns det redan tillägg (plugins) till WordPress, som staxo.com är byggd med, för att visa Prezi-presentationer.

Klicka på Start Prezi. Vill du att presentation ska spelas upp automatiskt klickar på pilen i nedre högra hörnet och väljer t.ex. 4 sekunders intervall.

För 10 år sedan började en då 19-årig amerikan, vid namn Matt Mullenweg, att tillverka en bloggprogramvara för att publicera sina bilder. Han fick hjälp av några kompisar. 10 år senare har bloggprogramvaran blivit en plattform och benämns WordPress.

I skrivandets stund finns över 25-tusen tilläggsmoduler med allt från nyhetsbrev, medlemshantering, chat, namninsamling, dokumenthantering till faktureringsystem.

WordPress i grunden kostar ingenting. Det är tilläggsmodulerna som kostar, men vars pris ofta rör sig runt under en tusenlapp. WordPress blir därmed mycket kostnadseffektivt och bör alltid kontrolleras av den som är i färd med att göra något på webben.

Moores lag gäller, på flera områden. Var 18:e månad får jag dubbelt så mycket för pengarna. Utvecklingen fortgår. Effektivisering är synnerligen närvarande på agendan. Kostnaden för en given nytta ska sjunka över tiden. Som CIO kan du välja att hämta hem besparingen eller använda den för att hjälpa dina medarbetare att prestera ännu mera ännu bättre.

Färdiga tjänster att köpa på nätet, i molnen, finns. Produktionskostnaden för tjänsterna delar du med många andra, vilket resulterar i lägre styckepris än om du ska producera det själv. Enkel matematik. Dessutom har du ofta möjlighet att öka tillgängligheten till ett system när väl systemet tjänstefierats i molnet. Här uppstår alltså två vinster; lägre kostnad och högre tillgänglighet. Det är varken insourcing eller outsourcing. Låt oss kalla det cloudsourcing.

Hur ska man då ta sig vidare till ett läge med lägre kostnad och högre tillgänglighet?

0. Klargör vilka regleringar, direktiv, styrningar som finns för företagets/myndighetens/organisationens verksamhet och om det i dem finns några särskilda moment avseende informationssäkerhet, riskhantering eller kvalitetssäkring.

1. Gör en karta över dina system, på en övergripande nivå, om du inte redan har det. Rita in vilka system som är integrerade med varandra.

2. Red ut vilka av systemen som finns att tillgå såsom färdig tjänst i molnen. Notera nogsamt om du har något system som är helt unikt för dig, som ingen annan har.

3. Värdera och vikta systemen. Need-to-have kontra Nice-to-have.

4. Red ut vilka 20% av systemen som står för 80% av kostnaderna. Det finns alltid ett 80/20-förhållanden någonstans. Leta fram det!

5. Red ut på en grov nivå vilka system som upplevs krångliga och som är föremål för förenkling.

6. Kalkylera.

7. Applicera plocke-pinn-metoden (steg-för-steg) och lyft system, där lönsamhet kunnat påvisas i kalkylen, till färdiga tjänster i molnen.

8. Vartefter får du kvar en restpost av system, ofta 20%, av det totala antalet. Värdera och vikta ånyo Need-to-have kontra Nice-to-have. Upprepa från punkt 3 ovan.

9. Om du har ett helt unikt system som bara du har och måste ha, kan du med stor sannolikhet ändå effektivisera genom att nyttja infrastruktur i molnet istället för egen hårdvara med tillhörande driftpersonal m.m.

Under resans gång gäller att noggrannt monitorera, kommunicera och justera utmed vägen till molnen.

PC, persondator, Personal Computing, Kärt barn har många hamn samtidigt som vi ser att persondatorernas S-kurva befinner sig på sin andra halva i ett avklingande skede. ”Information at yourfingertips”, sa Bill Gates en gång, på 1900-talet.

Under tiden har stor del av masstillverkningen överförts till Asien, där långa serier produceras till optimala kostnader. Samtidigt pågår en viss återgång till produktion i USA och Europa då Asiaternas välstånd ökar.

Personaliseringen i västvärldden fortgår även efter PC-eran. Vi är i och växer alltmer in i en människo- och personfokuserad period, där människan står i centrum, även uttryckt som kundorientering. Våra egna behov styr och vi vill kunna erhålla vår egen variant av såväl produkter som tjänster.

Det är här som PF, Personal Fabrication, kommer in.

Med PF kan vi tillverka vår egen pryl med en 3D-skrivare, en apparat som fabricerar det jag önskar mig. Det som krävs är en ritning, en beskrivning, på det jag vill ha. PF är motsatsen till masstillverkning. Å andra sidan kan 3D-skrivare masstillverkas. Som exempel på 3D-skrivare finns reprap som är en 3D-skrivare som kan föröka sig själv genom att helt enkelt tillverka (skriva ut) de delar som 3D-skrivaren består av.

Vem ska komma att mynta uttrycket ”fabrication at your fingertips” ?

Det var när John Donahoe, numera VD för EBay, tillträde för fem år sedan som han insåg att EBay var på väg att bli omkört av andra, som gjorde ännu bättre, berättas i en artikel i Business Week.

EBay som företag växte upp snabbt och vann snabbt mark med en hastighet som vi blivit vana vid att teknologiföretag utvecklas. Det är just i denna hastighet som såväl framgången som det underifrån kommande hotet har sin näring. Om nu någon snabbt kan starta en rörelse och snabbt fara mot toppen, så kan någon annan lika snabbt utvecklas underifrån och göra något ännu bättre. Low-end disruption är uttrycket för denna ändlösa företeelse.

John Donahoe konstaterar kort att ”Inom teknologibranschen, antingen kannibaliserar du på dig själv eller också kommer någon annan att göra det.”

John fortsätter med att säga att ”I worry about disruption every day”.

Med den utveckling vi ser sedan Moores lag, med dubblerad kapacitet var 18:e månad, och som fortsätter framgent med nya material, bortom kisel, kommer den teknologiska kannibalismens lag att fortsätta gälla. Det är en helt fantastisk utveckling som pågår, vars frukter vi dagligen kan skörda och på så vis göra ännu lite bättre och därmed kannibalisera stegvis på oss själva, annars kommer nån annan att göra det!

E-handel, e-butik. e-commerce – uttrycken är många för det som har blivit normalt – att handla, att köpa och sälja på nätet.

Ett gäng entreprenörer tyckte att online-försäljning skulle vara enkelt, gratis och roligt. I maj 2012 fanns så Tictail på marknaden. Förmodligen världens enklaste nätbutik som alla, vem-som-helst, kan använda för sin egen lilla, eller stora, butik, inklusive betalningsflöden.

Grunden är plattformen, som är gratis. För tilläggsfunktioner, som t.ex. kampanj-rabatt-koder, tillkommer låga månadsavgifter. Plattformen är öppen för de som själva vill lägga till funktioner.

Tidningen Veckans Affärer utnämnde nyligen Tictail till en av de 24 hetaste nystartade företagen i Sverige.

Det tar 15 minuter att starta sin butik. Trösklarna är så låga att alla kan göra det.

Någon beskrev mötet med Tictail som samma känsla som när första iPhone kom – ”helt plötsligt förstod jag inte varför jag någonsin haft en vanlig mobiltelefon”

Här följer några exempel på Tictail-stores; Kerstinsdesignstore, Fivefridays, Makeitpublishing.

Enligt uppgift finns det redan över 10.000 Tictail-stores. Det finns en möjlighet att vi kommer att tala om tiden före och efter Tictail.

WordPress befinner sig på en resa från att vara en bloggprogramvara till att bli en systemplattform med ett eget ekosystem.

Staxo AB startar därför ett nytt affärsområde under namnet WordPressverkstan, för att betona den inbyggda snabba och kostnadseffektiva leverans som WordPress möjliggör. Det är verkligen verkstad.

WordPressverkstan vänder sig till Dig som vill realisera webplatsnytta snabbare, snyggare och mer kostnadseffektivt än tidigare.

IOS, Android och Windows kan betecknas Operativsystem ur en rent teknisk synvinkel. Ordet operativsystem har funnits ända sedan de första datorerna som förklaring på det grundläggande system som må finnas i varje dator för att den överhuvudtaget ska fungera. Mognaden har de senaste 60 åren vuxit till den grad att operativsystem knappast längre är något fokusområde. Operativsystem har blivit en commodity.

Vad varumärkena IOS och Android verkligen representerar är ett Ekosystem, ett eget litet ekonomiskt kretslopp där varumärket är den till dig nära gratis givna rakhyveln och apparna är de rakblad jag förväntas betala för i överskådlig framtid. Den som viftar bort valet mellan systemen med motiveringen att det bara är teknik, har inte sett att det egentligen handlar om ekonomi.

Operativsystemet har blivit  Ekosystem.

Idén som sådan är knappast ny och vi kan se den uppstå på många ställen. Det finns sålunda flera underifrån kommande nya system, såväl operativ som eko. Nedan följer en bruttolista:

Sailfish OS (även kallat Jolla) är resterna av Nokias initiativ Meego, som skrotades i samband med att Microsoft gjorde sitt intåg i Finland. Med en slogan – ”Come on in” pågår profileringen. Av namnet att döma tänker de operativsystem framför ekosystem även om de uttalar öppet ekosystem i presentationen. Ska den finska sisun i kombination med en öppen rörelse lyckas slå till igen?

Firefox OS är fortsättningen på webläsaren Firefox från Mozilla. Namnet indikerar operativsystemtänkandet, medan Firefox inbjuder till apputveckling i öppen miljö och pratar om ”Marketplace”.

Tizen är ett resultat av ett samarbete mellan bl.a. Intel och den koreanaska jätten Samsung som redan fått med sig teleoperatörer i en öppen miljö. Stora pengar i omlopp. Håll koll på Tizen.

Ubuntu Smartphone OS är fortsättningen på den mest kända Linuxdistributionen för PC. Namnet indikerar även här operativsystemtänkande. De kan dock luta sig mot år av erfarenhet av en stor mängd tillämpningar med ett halvfärdigt ekosystem som på svenska kallas Programcentralen. Idén är att Smartphone i öppen miljö ersätter PC. Håll koll på Ubuntu också.

Blackberry 10 är Blackberrys initiativ att ta sig vidare på företagsmarknaden, där Blackberry historiskt haft ett starkt fäste i en föga öppen miljö. Ska de lyckas med återtåget? Ja, kanske om alla de andras öppenheten skulle slå bakut, vars sannolikhet förefaller låg.

Låt oss förutspå framtiden, som kan upplevas provokativ, vars korrekthet tiden kommer att utvisa.

Apple behåller sin trogna skara. Android fortsätter att öka en stund tills någon av de fem utmanarna ovan slår till, vilket kan vara Sailfish, Tizen eller Ubuntu, där vi håller en slant på Tizen. Åtminstone tillsvidare.