Android överallt
Internet of things.
För varje såld iPhone säljs fyra Android-telefoner. Android sprider sig som den öppna plattform det är.
Android används till mycket mer än telefoner och plattor. I espressomaskiner, i kylskåp, i videokonsoler, i robotiserade skördetröskor. Android håller på att bli de facto standard för det som beskrivs om internet of things – när sakerna och prylarna ansluts till internet direkt.
Android har samma mentala DNA som Linux och WordPress som sprider sig som en präriebrand.
Android är inte bäst. Android är som VHS, som vann över Betamax och VCR en gång i tiden.
NASA har börjat använda Android i satelliter och i infotainmentsystem i våra bilar finns Android som motor. Det blir Android överallt. När nya prylar, saker, enheter uppfinns blir det en självklarhet att de ska vara Android-kompatibla. Android är på väg mot sin tipping-point där Android blir den gemensamma naturliga nämnaren.
Och det kommer att pågå tills någon gör något nytt och ännu bättre.
IT/ICT-trender 2013
Kundnytta – Consumerisation
Teknologin har utvecklats i storskalig riktning vilket sänkt priserna så att gemene man kan skaffa sig hemelektronik som levererar uppenbar kundnytta varje dag.
Kundnytta = Nytta / Pris
Vanliga konsumenter är lättrörligare än organisationer och företag i kraft av sin behändiga storlek. Trenden driver användaren att bli konsument och att ta med sig sin dator, telefon, smartphone, platta till företaget, vilket benämns BYOD – Bring Your Own Device. Enkelhet i användning ökar och som direkt följd därav ökar graden av självhjälp (self service). Konsumenterna skaffar sig öppna globala användaridentiteter i form av konton i social media, vilket på sikt bildar grunden för single-signon.
Big data & Fast data
När teknologin blir alldaglig hos alltfler (consumerisation) ökar mängden dataproducenter kontinuerligt. Samtidigt ger teknologin möjligheter att digitalisera och tillgängliggöra historiska data till en rimlig kostnad. Operation på allt data i form av statistik, orsakssamband och trender låter sig göras när processorkraften blir tillgänglig både lokalt och globalt (glocal) i hemmet och i data-centers. Den enskilda människan, organisationen, företaget, länderna och världen kan då skapa sig bilder av hur det varit, hur det är och hur det kan komma att bli, vilket är en fortsättning på BI (Business Intelligence).
Teknologin
Moores lag forsätter att gälla med dubblerad kapacitet var 18:e månad. Innovationen stimuleras och samarbete (crowdsourcing) etableras vilket leder till standardisering och återanvändning. Platta skärmar vinner mark överallt från små Smartphones till Plattor i varierande bärbara storlekar till hemmets Media Center till stora Digital Signage. Minnen bli energisnåla och fasta. Appar blir arvtagare till Programmen samtidigt som HTML5 ger webläsaren och apparna nya möjligheter. Teknologin växer både i Data-centers och i Lokala enheter (devices) till följd av att teknologin får en prisnivå som alltfler konsumenter bedömer som rimlig, varpå kundnytta erhålls. Våra prylar och installationer blir internetanslutna och kommunicerar med varandra och med oss konsumenter, vilket kommit att benämnas internet of things.
Datorgenerationsfriktion
Nya aktörer. Samma mönster.
På 1970-talet blev det stora protester från stordatormänniskorna när företagen helt plötsligt själva kunde skaffa sig en minidator i en egen liten datahall. Företagen skulle inte klara detta språng och säkerheten skulle hotas, enligt stordatorfolket. Friktionen mellan datorgenerationerna var uppenbar.
Under 1980-talet växer antalet minidatorer inom företagen. När regionskontoren också ville skaffa sig en sådan där minidator som huvudkontoret redan hade så blev det friktion inom företaget. Huvudkontoret påtalade hur osäkert det skulle bli och ifrågasatte hur regionkontoret skulle klara av sin nya dator. I sinom tid blev det minidatorer till alla regionkontor och även ibland avdelningskontor eller lokalkontor. Av stordatorerna blev det nästan bara IBM kvar.
Förra millenniets sista årtionde inleddes med persondatorerna och deras nätverk. Minidatorfolket påtalade hur osäkert det skulle bli och ifrågasatte hur användarna skulle klara detta. Enskilda enheter inom företaget skaffade sig en eller flera PC och kopplade ihop dem till dataavdelningens fasa. Friktionen mellan fribrytarna och datafolket osade. Minidatorerna försvann och kvar blev på sin höjd Hewlett-Packard.
År 2000 rådde total IT-hysteri kontra domedagsprofeternas tro på att Y2K-buggen skulle slå till och världen skulle stanna. Friktionen mellan optimister och pessimister var påfallande. PC’n har blivit vardagsmat, internet en naturlighet och data blev IT. Värlen överlevde Y2K.
När milleniets andra decennium börjar har de färdiga tjänsterna och nyttorna på nätet gjort entré och vuxit. Små teknologiska prylar som man, snart sagt alla, petar på med pekfingret ger direkt åtkomst utan märkvärdigt krångel. Företagens IT-avdelningar med fingrarna långt ned i Microsoft-myllan påtalar hur osäkert det ska bli och ifrågasätter hur supporten ska fungera. Friktionen mellan den vanliga människan och IT-avdelningen har aldrig varit tydligare.
Och där är vi nu. Vi vet hur det ska komma att gå och friktionerna bestå.
Hur hanterar men en friktion? Jo, genom att först inse att friktion råder, sen genom att kommunicera och förklara varför det är friktion med och mellan parterna så att de i sin tur inser vad som är på väg att hända och enas om framtiden utan friktion.
Atmosfären hos Google
Atmosphere on tour kallas den turné Google är ute på för att berätta om de nyttigheter företaget erbjuder.
Eftersom Staxo har nyttjat Google Apps sedan flera år tillbaka är detta event en ren bekräftelse på en trend i växande. Redan 2008 pratade vi om Cloud Computing. Sedan dess har molnet i takt med konsumentifieringen av IT hamnat på var mans läppar och de flesta av oss har kommit att utnyttja molnet, medvetet eller omedvetet.
År 2012 kan vi konstatera att Google Apps är ett ytterst reellt alternativ till vårt invanda bruk av Office-paket, Projektplatser och Filservrar. Dessutom har det ytterligt hög tillgänglighet, lågt pris och minimala hinder. Oavsett om du har en PC, Mac, iPad eller Android så har du nästan alla nyttigheterna i molnet hos Google. Fokuset är flyttat från operativsystem till nyttigheter.
Det är bara att bocka av molnets fem hörnstenar och finna att Google Apps kvalar in:
- Utvecklande och intelligent
- Ändlöst skalbart
- Alltid tillgängligt i realtid
- Säkert
- En sammansmältning av teknologi, innehåll och människor
- Kostnadssänkande
Praktikfallen över de som nyttjar Googles rejält imponerande plattform av nyttigheter blir allt fler. En trend blir inte succé över en natt. Ett paradigmskifte sker inte på en dag. Det tar tid att övervinna insiktströgheten. Det tar tid att komma över beslutströgheten och det tar tid att rå på manövertrögheten och verkligen realisera, att göra. Likväl är trenden tydlig. För en yngre generation är den självklar. För en äldre är den ny.
Staxo är helt leverantörsoberoende. I det oberoendet ingår att finna de aktörer som presterar bra och dåligt. Det går inte att undgå att definiera Google som vara en mycket väl presterande aktör i ett pågående paradigmskifte, kanske rent av unik. Och atmosfären är det absolut inget fel på.
Förändringar och trender för affärssystem
4:e generationens affärssystem.
Vi kan nu se hur den 4:e generationens affärsystem växer fram. I ett seminarium den 7 Augusti på Stockholms Waterfront redogör Sören Janstål, DPU, för vilka förändringar, trender och möjlighetsfaktorer som föreligger och vad det är som driver förändringen. Han visar också en översikt över befintliga affärssystem och var de befinner sig på sin livskurva.
WordPressverkstan
