Cloud Sweden

Läroböcker i nytt paradigm

När vi år 2012 befinner oss i det paradigmskifte av leveransform, från produkter och lösningar till färdiga tjänster, direkt brukbara affärsnyttor, är det med stor glädje som vi kan konstatera att en grupp människor, under Dataföreningens paraply, tagit sig an uppgiften att guida oss på vägen. Arbete har pågått i två års tid och resultatet är lysande.

Initiativet kallas Cloud Sweden och har sin egen logotype 

I nuläget har fyra dokument publicerats, som är utmärkta hjälpmedel, läroböcker för såväl de som avser använda molntjänster, som de som avser att börja leverera med hjälp av molnet. Sålunda har både kund och leverantör påtaglig nytta av dessa dokument.

Dokumenten behandlar områdena

  • Affärsnytta
  • Säkerhet
  • Juridik
  • Infrastruktur
Ett femte dokument rörande integration uppges vara på väg.
Dokumenten kan laddas ned direkt från Cloud Swedens site på cloudsweden.se

Posted in Noteringar | Leave a comment

Hur att skära din IT-budget med 70% på ett år

En lönsam väg in i molnet.

I denna artikel beskriver executive vice president Zohar Gilad på det amerikanska företaget Precise hur de lyckades att skära ned sin IT-budget med 70% på ett år genom att våga ta i bruk moderna teknologier och tjänster i det vi vanligtvis kallar för molnet

Nicholas Carr har sagt  ”Not everything will move into the cloud, but the cloud will move into everything.”

Att inte beakta de tjänster som finns att tillgå tenderar att klassas som slöseri.  Slöseri kallas på japanska för ”muda”.

Nedan finns en svensk översättning av artikeln refererad ovan.

Hur att skära din IT-budget med 70% på ett år

Jag är inte den första som hoppar på den senaste teknologin. Trots att jag jobbat i IT-branschen i
över 20 år är jag fortfarande en ”late adopter”. Men om någon kan bevisa för mig att en ny
teknologi ger mig eller mitt företag besparingar, är jag beredd att agera snabbt.

Under 2008 knoppades mitt företag, Precise (utveckling av ”performance managemnt systems”),
av från moderföretaget, Symantec, till ett eget privatägt företag. Helt plötsligt stod vi där med
1000 kunder att stöjda och en begränsad IT-avdelning. Symantec erbjöd oss att köpa licenser för
SAP och andra affärssystem som vi nyttjat. Men med vår nya struktur behövde vi nedskalade
system som var betydligt enklare att supporta och sköta. Vi kom att begrava licensierade
programvaror och årliga underhållsavtal med tillhörande stora utgifter för utrustning – det
traidionella sättet att tillhandahålla IT – för att istället bege oss till molnet med SaaS och
virtualisering. Som ett medelstort företag med drygt 200 anställda var det ett skifte som
påverkade oss mycket. Men efter cirka 12 månaders övergång från vår IT infrastruktur och dess
applikationer till molnet, kunde vi skära bort nära 2 miljoner US-dollar, eller cirka 70 procent,
från vår årliga IT-budget. Så här gjorde vi.

Vår högsta prioritet var att hitta en lösning för att kunna supporta våra kunder, så vi valde
Salesforce och Netsuite för front-office och back-office lösningarna. Det tog en systemkunnig
blott fem timmar att migrera hela vårt data från SAP to de nya systemen. För kundtjänst, valde vi
Drupal och för marknadsföring valde vi Marketo – båda sömlöst integrerade med hjälp av
Websphere Cast Iron Cloud Integration.

Därefter hade vi att ta tag i Microsoft Exchange servers, som vi hade ärvt från Symantec. Microsoft
Exchange kan vara tungt att hålla igång med en slimmad IT-bemanning, så vi valde Google Mail
istället. E-mail-migreringen tog ungefär fem dagar, och något senare flyttade vi också från
Microsoft Sharepoint till Google Sites, för samarbetsfunktionerna. En intressant sak är att de
anställda inte på något vis behöver göra allt i Google. De kan fortfarande köra sina vanliga
Microsoft Office applikationer, som Excel, eller använda Outlook om de vill. Vi gick också
igenom en övergripande server virtualisering för vår tekniska avdelning – reducerade våra
serverutgifter med cirka 60% – och gick över till bredbandsnätverk samt införde VoIP för
telefonin.

Ingen av de teknologier som jag har nämnt är vare sig nya eller banbrytande. Men
det faktum att vi kunde anta alla under en kort period, integrera dem enkelt med en enda
systemkunnig person och nå så stora ekonomiska fördelar är häpnadsväckande. Så sent som
för bara fem år sedan, kunde inte små och medelstora företag ha råd med senaste teknologin för sin affärsverksamhet. Allt det har ändrats – och spelplanen för förfiningen av IT har planat
ut.

Inte bara är användandet av nyare web-teknologier mer överkomligt, men de är också mera
pålitliga. Så har fallet varit på Precise åtminstone. Vi har inte haft några problem med att flytta
till en SaaS miljö. Vi spenderade inte en massa pengar på horder av konsulter för att få allt på
plats. Det gick verkligen väldigt enkelt. Jag vill hylla vår tidigare IT-direktör, Sharon Cohen, för
att ha valt rätt strategi och rätt partners – det är det som är nyckeln.

Vår övergång till molnet betyder att idag spenderar vi mindre tid med skötsel och drift och mer
tid med arbete på våra egna produkter. Vi håller även på att se om vi kan ta i bruk molnbaserde
system för forskning och utveckling. Och låt oss inte glömma, vi sparar mer än 2 miljoner US-
dollar per år. Det är den sortens pengar som företag i vår storlek, vilket är huvudelen av den
amerikanska ekonomin, verkligen kan använda till något nyttigt. Vi kan använda dessa
besparingar för att göra nya strategiska anställningar eller erbjuda våra kunder nya möjligheter
och tjänster. För medelstora företag, är det inget tvivel om saken: släng ut era lokala servers,
program och lösningar, gå SaaS och anta molnet över hela linjen.

Zohar Gilad är executive vice president på Precise, ett utvecklingsföretag som producerar
”performande management systems”. Innan han gick till Precise, hade Zohar senior executive
positions på Mercury Interactive, som förvärvades av HP år 2006.

Posted in Noteringar | Leave a comment

Uppstickaren WordPress

Bloggverktyget som växte till system

För nio år sedan, år 2003, föddes WordPress av Matt Mullenweg. Från att ha börjat som ett bloggverktyg beräknas WordPress sedan augusti 2011 användas på hela 22% av alla nya websiter världen över. Samtidigt har WordPress utvecklats från att bara vara ett bloggverktyg till att tillhandahålla all möjlig funktionalitet på webben.

 

 

Bloggverktyget tar steget vidare och skapar ett världsomspännande intresse av sådan volym att det blir relevant att studera intresset med hjälp av Google Trender.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

WordPress kontra Sharepoint och Drupal

Intressekurvan talar sitt tydliga språk.

I skrivandets stund finns 18955 tilläggsmoduler, kallat plug-ins, katalogiserade och publicerade. Med dessa tillägg kan t.ex. funktionalitet av CRM-system, e-handelsbutik eller webfakturering erhållas mot en ringa avgift. Principen för produktionen av tillägg är att återvinna mesta möjliga av sådant som redan är gjort, vilket sänker produktionskostnaden och därmed pris till kund.

Distributionen av WordPress grundpaket liksom tillägg, teman m.m. sker enligt samma modell som när vi laddar ned appar i våra Smartphones. Vi söker, väljer, klickar och konfigurerar.

Som trendspanare är det ytterligt intressant att se när en uppstickare anländer. Initialt är det få som ser uppstickaren och ännu fler som förnekar uppstickaren med att förklara osäkerheten, omognaden, den dåliga kvalitén, med lätt nedlåtande attityd. Många av oss kan minnas en tid när Wordperfect såg ned på Micrsoft Word, när Novell såg ned på Windows NT, när hela minidatorindustrin såg ned på Windows. Vi vet hur det blev. Händelseförloppet kallas ”low-end disruption”.

Utvecklingstakten och trendkurvan pekar i en tydlig riktning. WordPress växer. Vi närmar oss snabbt den punkt där det kan börja betraktas som närmaste tjänstefel att inte ställa frågan ”Finns det i WordPress?” när vi önskar någon ny funktion eller nytt system.

Den för dagen lätt utopiska men fullt lika möjliga frågan blir – När får vi se första affärssystemet i WordPress?

Posted in Noteringar | Kommentering avstängd

Översikt affärssystem

DPU tillhandahåller översikt av affärssystem.

Kategoriserade enligt den s.k. Boston-matrisen med stadierna Baby, Star, Casch-cow och Doggie finns flertalet affärssystem listade i DPU’s databas.

Modellen bygger på idén att ett system föds som en Baby, för att senare lysa som en stjärna (Star) då systemet blir populärt och tilltalande. För de som klarar sig genom Star-stadiet väntar så småningen Kassako-stadiet (Cash-cow) där installationerna har blivit många och löpande intäkter följer för underhåll och konsulttjänster. Till sist hamnar systemet i den ”urätna hundskålen” (Doggie).

Den senaste övergipande Boston-matrisen, för 2011, visas nedan.

Matriser för åren 2002-2011 finns i Kunskapsbanken

DPU’s databas över affärssystem finner du på

www.dpu.se/affarssystem

Posted in Noteringar | Kommentering avstängd

Bring Your Own – and support yourself

Självförsörjningstrenden.

Det är rimligt att förväntas sig att den anställde har en egen klocka, egna glasögon och egna kläder och skor. Att ha en egen bil, som nyttjas i tjänsten mot kilometerersättning är heller inget konstigt. Helt logiskt förväntas också att själv sköta sin klocka, putsa sina glasögon och tvätta sina kläder samt ge service till bilen.

Bring-Your-Own (BYO) trenden utvecklas och flera företag tar ett steg ytterligare och ger de anställda möjlighet att välja mobiltelefon/smartphone och andra digitala arbetsverktyg.

En variant är självaste Google, som deras CIO Ben Fried beskriver det, i Business Week. ”Vi köper en dator till personalen och låter dem själva välja vilket operativsystem och vilken programvara de vill och behöver ha. Som ett resultat av detta blir våra användare mer ”själv-supportande”.

Han fortsätter: ”Anledningen till att de väljer sin egen teknologi är förmodligen för att de kände väl till den eller tyckte om den eller ville lära sig den. Alla dessa anledningar leder till en bättre situation än om du, som CIO, istället sa till dem vad de skulle göra.”

Genom självförsörjningstrenden finns sålunda såväl supportvinster som utvecklingsvinster att hämta.

Posted in Noteringar | Leave a comment

PLOT för lyckade förändringar

Beprövad metod.

Nästan allt vi gör innebär förändring av något slag. Antingen ska vi slå ihop affärsområden och system i en konsoliering eller så ska vi slå isär affärsområden och system i en omstrukturering. Split och merge samt kombinationer av dessa. Eller så ska vi helt enkelt skapa något nytt, vilket faktiskt även det är en förändring.

Förändringsledning utförs bäst genom metodiskt arbete. En väl beprövad och av Bain & Company, Inc. beskriven metod kallas PLOT – Plan, Lead, Operate, Track. Den ger en rak, kortfattad och direkt handledning över vilka moment som ska utföras, från Point of Departure (POD) till Point of Arrival (POA). Metoden är generell och kan appliceras på varje form av förändring, stort som smått.

I Kunskapsbanken finner du en PDF, som på en sida översiktligt beskriver metoden.

Staxo har använt och använder metoden med framgång.

Posted in Noteringar | Leave a comment

Molniga svenska nyttigheter

Cloudsweden.

Under Dataföreningens hatt agerar Cloudsweden som beskriver sig själva med orden ”Cloud Sweden är kompetens- och inspirationsgruppen för dig som har en inneboende passion kring Molnen”. Definitionen stämmer väl överens med begreppet Cloudpeople, som bl.a. omskrivits i Businessweek.

Cloudsweden har redan tagit fram ett flertal nyttiga dokument, för Juridik, Affärsnytta och Infrastruktur, för den som önskar dra nytta av de nya Molntiderna.

Du hittar deras site här på Dataföreningen Cloudsweden och deras blogg på cloudsweden.se

Posted in Noteringar | Leave a comment

4M – Moore, Metcalfe, Mobile och Moln

Från Minidatortiden via Persondatortiden till Molntiden.

Det finns vissa lagar som är viktigt att inse och förstå. En av de första är att allting kostar mindre att producera och ger lägre priser, över tiden. Det har med inlärningskurvan att göra. Första gången mänskligheten gör något tar det lång tid och mycket energi. Vartefter lär sig människan att effektivisera och förenkla, varpå det tar mindre tid och mindre energi och går snabbare och kostnaderna sjunker med ett lägre pris som följd. Ett kontinuerligt lärande som gör oss människ or så unika.

Utöver denna grundläggande lag finns två tekniskt orienterade lagar; Moores lag, som ungefär säger att kapaciteten inom elektroniska kretsar fördubblas var 18:e månad, till samma eller lägre kostnad. Moores lag anger en exponentiell utveckling. Den andra lagen är Metcalfes lag, som kortfattat säger att för varje ny ansluten enhet/individ/maskin i ett nätverk ökar antalet möjliga förbindelser med totala antalet anslutna enheter/individer/maskiner. Metcalfes lag kan sägas vara funktionen fakultet. Metcalfes lag får då en brantare utveckling än exponentialitet.

Moores lag driver utvecklingen av både data center och terminaler. För terminalerna oftast i form av bärbara batteridrivna skärmar med eller utan tangentbord. Enheterna blir alltmer kraftfulla samtidigt som kostnaderna sjunker tillsammans med priserna, tack vare konkurrenssituationen. Moores lag driver även kapaciteten i de elektroniska enheter som komponerar nätet, som är den länk som flätar samman data center och terminaler/mobiler. Data Center kan nås av alltfler (Metcalfe), vilket gör att vi kan dela på kraften och därmed nå stordriftfördelar, som i sin tur avspeglas i prissättningen.

Det är med Moore, Metcalfe och Mobiler som fundament som Molnet växer fram.

Moln = Moore+Metcalfe+Mobiler

Molnet, är egentligen bara en helt naturlig företeelse enligt den första lagen – ”allting kostar mindre att producera och ger lägre priser, över tiden”.

Den övergång vi ser idag till ”the cloud”, molnet, kan vi återfinna för 20 år sedan. Nu är det övergången från Persondatortiden till Molntiden. Då var övergången från Minidatortiden till Persondatortiden. En stor skillnad mellan då och nu är volym och utbredning. Då var antalet minidatorer jämförelsevis få och fanns endast hos företagen. Idag är antalet persondatorer enormt och finns ofta i hemmen. Faktum är att sedan december 2004 lär mer än 50% av världens chips-tillverkningen gå till konsumentmarknaden. Det är på konsumentmarknaden det händer först, i Molntider.

De väldigt mobila prylarna kallas Smartphones. Apple är som vanligt först. Det var de redan 1980. Sen kom PC’n. Nu kommer Google med Android. Drakarna från Persondatortiden lär få problem att hänga med. Vi som var med minns Borland, Wordperfect, Novell, Freelance Graphics, Amipro, IBM PC, AST, PowerPC, Microchannel, Compuserve och Gateway2000. De flesta saligen insomnade. Bland de som lyckades ta sig från Minidatortiden till Persondatortiden kan vi urskilja Hewlett-Packard och IBM. Vilka som ska lyckas hänga med från Persondatortiden till Molntiden är ännu ett oskrivet blad.

Allt har redan hänt och det mesta är ännu ogjort.

I Molntider kommer vi också att få Molntidningar och Molnmagasin. Molnkonferenserna lär blomma där Molnfolket kan träffas. De teknikintresserade kommer att jämföra skärmupplösningar och processorhastigheter samt nätanslutningshastigheter. Molncertifieringar och Molnkurser blir hygienfaktorer för konsultföretagen.

Vi har en storartad Molntid framför oss med helt fantastiska upplevelser och nyttor som ännu ej sett dagens ljus.

Posted in Noteringar | Leave a comment

CBTO, Cloudsourcing och CSB

Nya företeelser kräver nya ord.

Precis som fordonsindustrin på 1970-talet övergick till att låta underleverantörer och partners tillhandhålla färdiga moduler, utvecklas IT- och ICT-försörjningen i samma riktning med molnet som förtecken.

Att försörja sin organisation med färdiga nyttigheter från molnet kallas cloudsourcing. För att finna färdiga services/tjänster i molnet och kombinera dem till en fungerande helhet uppstår CSB – Cloud Service Brokers, som hjälper kunden/företaget.

Företaget/kunden förändras från att vara egen-sourcad till att vara cloudsourcad. IT-chefen som redan kommit att kallas CIO ersätts av rollen som CBTO – Chief Business Technology Officer. CBTO’n och hans/hennes organisation går från att producera till att selektera, anskaffa, koordinera och styra.

Posted in Noteringar | Leave a comment

S-kurvan och Four Stage Technology Life Cycle

Två modeller som hänger ihop.

S-kurvan har tre steg; Innovation, Growth, Maturity. Alla produkter, lösningar och tjänster följer S-kurvan. Vissa kommer bara till innovationsstadiet och får aldrig någon tillväxt, medan andra växer sig stora och når mognadsstadie.

I nedanstående exempel visas S-kurvan för mobiltelefonesn utveckling i USA.

S-kurvan, för mobiltelefoner i USA

Korresponderande finns en modell för livscykeln för teknologiska produker, lösningar och tjänster. Den omfattar fyra steg; Innovation, Growth Boom, Shakeout, Maturity Boom. Den menar att efter innovationsstadiet följer en tillväxthöjdpunkt, som följs av en ”shakeout”, en slags rensning där ett antal levarantörer/producenter faller ifrån. Därefter återtar tillväxten och mognadshöjdpunkt nås. Om man sammanför S-kurvan och Four Stage Technology Life Cycle erhålls nedanstående bild.

the Four Stage Technology Life cycle och S-kurvan

Slutligen en bild över hur det ser ut efter maturity, mognadsfasen, då den aktuella produktern, lösningen, tjänsten ersätts av något annat. Vi får en situation då två S-kurvor möts.

Två S-kurvor som möts. Diagnoldäck och radialdäck.

Exemplet ovan är från däckbranschen. Före 1976 var diagonaldäck dominerande. Dess dominans ersattes 1977 av radialdäcket vars S-kurva då är i tillväxtfasen och korsar diagonaldäckets nedåtgående kurva (decline stage).

Posted in Noteringar | Leave a comment